Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL KÄNNEDOMEN OM FISKARNES FÄRGER 255
landet, att många fiskarter, och i synnerhet hanarne, under
lektiden ha m. 1. m. rött i sin dräkt (t. ex. rötsimpa, sjurygg,
lax-fiskar o. s. v.). Uppträdandet av rött i fenorna, som är
så vanligt hos fiskar, kan måhända underlättas av dessa
organs byggnad med exposition av sitt tunna vävnadsskikt från
båda sidor, om man antager, att det röda färgämnet uppstår
ur det gula genom oxidering.
I åter andra fall är det sannolikt, att fiskarne förvärva
det röda färgämnet med födan. Möjligen gäller detta om
»bergtorsk», bergskädda m. fi. (Till frågan om födans betydelse för
färgämnena skola vi återkomma i det följande.)
Hittills har det blott talats om färgen i fiskarnes hud.
Det föreföll mig emellertid av intresse att också göra en
undersökning av det röda färgämnet, som kännetecknar
laxköttet. Om man extraherar dylikt med etersprit, får man en
rödaktig lösning. Petroleter tager upp den mesta färgen
därur och, efter densammas avdunstning, får man i skålen en
gulröd rest, som löses i chloroform. När denna vätska behandlas
med antimontrichlorid blir den först röd, sedan violett, men
denna färg bleknar snart ut. Det är alltså ingen
carotin-reaktion, men snarare en överensstämmelse med
ichthyophoeni-cinets reaktion. Sålunda är det troligen ett dylikt ämne, som
framkallar laxköttets färg.
Då de ovan omtalade carotinartade gula färgämnena ha
en så vidsträckt utbredning hos benfiskarne, uppställer sig
den frågan: varifrån erhålla fiskarne dem? Det ges då två
möjligheter, antingen ha fiskarne förmågan att i sin egen
kropp själva bilda dem, eller också få de dem från annat håll
med den föda, de upptaga, och upplagra dem sedan med ringa
modifikation i sin kropp. Det första alternativet är så föga
sannolikt på grund av carotinämnenas kemiska natur, de äro
nämligen kolväten, att man genast kan bortse därifrån. Om
nu fiskarne intaga dessa ämnen med födan, vore det alltså
att vänta, att man skulle kunna finna desamma hos diverse
olika lägre djur, alldenstund fiskarne så gott som uteslutande
leva av djurisk näring. Jag har ännu ej haft tid att fullfölja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
