Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
EINAR LÖNNBERG
glaciärernas framträngande norrifrån nedemot mellersta
Tyskland, samtidigt med att Alpernas glaciärer utsträckte sig mot
norr. Detta förhållande synes dock ej ha haft något i
nutiden synligt inflytande på nötväckornas rasfördelning, utan
denna synes närmare överensstämma med det nu rådande
klimatet, alldenstund man har de ljusaste formerna i norr,
där klimatet är kallare och vintrarna strängare. Ingen
nöt-väcka torde behöva uthärda så hårda och snörika vintrar som
den på Kamtschatka, och hon har också mera vitt än någon
annan, och uralensis kommer därnäst.
Av den ovan gjorda framställningen framgår också, att
nötväckor med sydligare utbredning, alltså levande i ett
blidare klimat, ha starkare färgad undersida. Allra starkast
framträder sammanhanget mellan nötväckornas färg och ett
varmt klimat, om man utsträcker jämförelsen till de nötväckor,
som finnas i södra Asien. Den ras, som lever på främre
Indiska halvön, har just på grund av sin färg fått namnet
castaneoventris, och färgen beskrives vara
»chestnut-cinna-mon». I de östra Himalajaländerna, Assam, Birma, och ned
till Tenasserim lever rasen cinnamomeiventris med
kastanje-färgad undersida och i Birma, Siam till Tennasserim rasen
neglecta med roströdbrun undersida.
S. Ekman anser vår nötväcka vara »en i Sydskandinavien
endemisk ras, som uppstått under postglacial tid», och med
stöd av De Geers framställning skattar han denna tidrymd
till 8000 år. Det kan ju vara möjligt, att så är fallet. Men
om då liksom nu för tiden de nötväckor, som levde i det
hårdaste klimatet, voro ljusare än de andra, så borde de, som
trängde mot norden, så snart det blev dem möjligt under
postglacial tid, d. v. s. så snart klimatet förbättrats därhän,
att för dem nödvändiga livsvillkor fylldes, ha tillhört en
ljusbukig ras. Med andra ord, om våra nötväckors hit först
inträngda förfäder levt, såsom väl måste antagas, invid den
klimatiska nordgränsen för nötväckor, böra de, i analogi med
vad förhållandet är i nutiden, ha varit ljusbukiga och lika de
nuvarande svenska, som intaga en motsvarande geografisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
