- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugofemte årgången. 1930 /
96

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9 6

SMÄRRE MEDDELANDEN

dessa år häckade kattugglan {Strix aluco Lin.) regelbundet i
gamla ihåliga aspar dels mellan Glasett och gamla dragonlägret,
dels — och likaledes i gamla aspar — mellan det s. k.
Appelltorpet och »Sparrmans» i Vestbyn mellan Frösö läger och
Rödö-sund. Däremot sökte jag under nämnda år förgäves slagugglan
{Strix uralensis Pall.) på Frösön.

Därstädes iakttagna ugglor voro:

i) Asio otus Lin.

2) » flammeus Lin.

3) Aegolius funereus Lin.

4) Strix aluco Lin.

5) » lapponica Thunberg.

6) Bubo bubo Lin. och

7) Glaucidium passerinum Lin.

Av dessa anser jag mer än antagligt att samtliga utom S.
lapponica och Bubo bubo häckade på Frösön. Däremot har Bubo bubo
tidigare och kanske även senare häckat där, på Bynäset. Flera
bon av S. aluco äro av mig funna och fåglar skjutna vid boet för
att konstatera, att det icke gällde S. uralensis, vars bo och ägg
jag under mina Jämtlands-år med allra största iver sökte, ehuru
alltjämt med negativt resultat. Av G. passerinum tog jag en kull
på 7 ägg den 30 maj igo8 mellan Flon och Appelltorpet. På
samma plats fann jag året förut en kull nyss utflugna ungar och
bohålet tör 1907. En lappuggla iakttogs i medio av april, då jag
ett par dagar såg henne vid Flon. Berguv sköts i maj, men något
bo eller annat bevis för häckning det året fann jag icke. Vad de
andra ugglorna angår, som kunnat häcka där, sökte jag icke
särskilt efter boet, då jag förut hade vackra kullar av dessa arter
från annat håll.

För att nu återgå till .S. aluco var hon vanlig i min
hembygd, Närke, och jag har själv ett par gånger hållit sådana tama
över året. Deras läten, utseende och uppträdande är mig alltså
ytterst väl bekant. Här nere har jag årligen ett par häckande i
en gammal ek, 75 m. från mitt sängkammarfönster.

Skillnaden mellan en kattuggla och en slaguggla är dock så
pass avsevärd, att jag med fågeln i min hand icke skulle kunna
taga miste. Särskilt som jag sökte .S. uralensis. En undersökning
av de av mig angivna fyndorterna borde ju kanske än i dag kunna
slita tvisten, försåvitt icke den jaktvård, som bedrivits efter min
tid, gjort slut på de av mig — under den tid, jag hade större
delen av öns jaktmarker i mina händer — skyddade kattugglorna
på Frösön. Kattugglan och gröngölingen {Ficus viridis Lin.) hade
på Frösön samma häckningsområde, under det att P. canus Gmel.
under de angivna åren förgäves av mig eftersöktes.

Ovan återgivna iakttagelser äro gjorda av mig personligen,
oberoende av andras mer eller mindre förutfattade meningar.

Roland JYicolin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:24:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1930/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free