Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 SMÄRRE MEDDELANDEN
Den 20 juni 1927, en regnig och blåsig dag, fann jag för
första gången hasselmusen. Fyndplatsen var belägen utmed en
bäck ej långt från byn Tosseryd, cirka 4 km. från Borås i nordlig
riktning. Boet, som låg i en mycket tät klunga av smågranar
ungefär 3,5 m. över marken, hade ursprungligen förfärdigats av en
koltrast (Turdus merula), men sedermera tagits i anspråk av musen,
som byggt över detsamma och inrett det med mjukt gräs. När
jag klättrade upp i granklungan, kom djuret ut ur boet och begav
sig upp mot toppen av det ena trädet, där jag lyckades fånga det.
Tyvärr blev det därvid så svårt skadat, att jag måste döda
detsamma. Efter att uppstoppats av Konservator G. Kihlén skänktes
djuret till Borås läroverks samlingar, där det fortfarande finnes. I
boet funnos inga ungar.
Det andra fyndet gjordes följande år i en enbacke på
västsidan av Öresjön. Boet var beläget i en enbuske av vanlig
storlek och byggt av gräs och mossa. Det innehöll en sovande
hasselmus, som ej ville avlägsna sig ens vid närmare undersökning av
boet. Ej heller detta innehöll några ungar.
Ivar Arwidsson påpekar i häfte 4 av F. o. FI., årg. 1928,
att en hans föregående uppgift att mossa skulle ingå i hasselmusens
bon tydligen berott på förväxling med lavar. I detta senare av
mig funna bo utgjordes emellertid bomaterialet till största delen
just av mossa. Man skulle visserligen här kunna anmärka, att
musen måhända endast bättrat på ett gammalt bo av järnsparv
(Accenter modularis). Så var dock ej fallet här. Boet var alldeles
nytt och synnerligen fast och starkt. Det troliga är väl därför,
att bomaterialet växlar, beroende på i vilken mark djuret
uppehåller sig.
Till ytterligare belysande härav vill jag nämna, att framlidne
handl. Helander i Borås, en synnerligen god kännare av nordens
djurliv, meddelat mig, att han ävenledes en gång funnit ett
hassel-musbo i en enbuske på det s. k. Tokarpsberget i östra utkanten
av staden. Utvändigt bestod detta bo av gräs och ett tjockt lager
mossa. Invändigt var det tapetserat med färskt björklöv, i vilket
en dräktig hasselmushona låg inkrupen. Även i detta fall utgjorde
således mossa en väsentlig beståndsdel i boet. Den intressanta
uppgiften, att boet invändigt var klätt med färskt björklöv, har jag
ej förut funnit omtalad.
Tillsammans med detta sista gjorda fynd av hasselmusen på
nordsidan av Öresjön föreligga alltså fyra av mig kända fall, då
denna lilla gnagare påträffats i våra nejder. Eftersom dessa fynd
gjorts tillfälligtvis utan något som helst systematiskt forskande,
torde man våga påstå, att hasselmusen ej förekommer alltför
sällsynt i Boråstrakten.
Sparsör i april 1930.
Bengt Landen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
