Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några notiser från Kristinebergs Zoologiska station sommaren 1930. Av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 EINAR LÖNNBERG
grupp har också uppträtt normalt. Går man till fiskarna har
det däremot varit mera ojämnt. Den sjustråliga smörbulten,
Gobius flavescens, som plägar förekomma i väldiga stim, har
endast synts i enstaka exemplar, och den lilla glasklara
Cry-stallogobius ej alls. Av den stora havsnålen, Nerophis
aequo-reus, ha inga exemplar träffats på grunt vatten i år. Den
vanliga arten, N. ophidion, vars egenskap att vara ettårig, jag
för länge sedan satt ifråga, har knappt varit synlig i annat
än enstaka ex. i juli och framåt, vilket kanske styrker den
anförda hypotesen. Tångspiggen, Spinachia, har tydligen lekt
tidigt i år, ty den 20 juli voro årsungarna omkring 9 ’/a cm.,
under det att de gamla naturligtvis då redan dött bort. Vid
trålning i de större djupen i Gullmaren, där nordhavsräkorna
fångas, visade sig ungefär samma djurformer som vanligt,
men i olikhet mot i fjol syntes ej ett enda exemplar av den
stora kammaneten Beroe, som under fjolårets sommar
förekom i stora massor. — I samband härmed kan även
omnämnas, att en kammanet, Bolina, som i fjol vår förekom
massvis, enligt Dr. Gustafsson i år blott visat sig i enstaka
exemplar. — Vitlinglyran, Gadus esmarki, som man plägar få
vid räktrålning, har i år visat sig i större antal än vanligt.
Då den eljest normalt blott lever i Gullmarens största djup,
kan det vara av intresse att omtala, att jag en gång vid
fiske med dörj utanför Rödberg nära Fiskebäckskil på en
gång fick tvenne vitlinglyror på mina krokar, ehuru djupet ej
var mera än omkr. 16 famnar. Inom parentes kan nämnas,
att denna art är väl så välsmakande som vitling, snarare
bättre.
En ytterligare upplysning om denna fiskarts förekomst
erhöllo vi den 12 aug., då en liten expedition ut i Skagerack
företogs. Dess syfte var, att något lära känna faunan i det
område, som ligger mellan de yttersta skärgårdsgrunden och den
egentliga djuprännan. Detta område är ett stort flack med
omkring hundra meters djup. Efter 2 1U timmars färd från
stationen rätt till havs funno vi ett djup av 105 m. Vattnet
hade vid ytan en salthalt av 31,8 pro mille. Vi lade nu ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
