Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratur - Helms, O., Danske Fugle i Skov, Mark og Mose
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
LITTERATUR
»havets djurvärld» och författarskapet till den har övertagits av
Wilhelm Björck. Efter en redogörelse för naturförhållandena i
havet vid vara kuster ägnar han mycken uppmärksamhet åt
»havsbottnens djursamhällen», därvid mestadels stödjande sig på C. G.
T-Petersrns framställningar. Med avseende på texten i övrigt
tilllåter oss utrymmet endast några smärre erinringar. Då förf.
omtalar och avbildar borrmusslan, Pholas dactylus, bland svenska djur,
är detta naturligtvis ett misstag. Oxsimpan förekommer också i
Östersjön, åtminstone till Stockholms skärgård. En del av förf:s
färgbeteckningar torde också behöva modifieras, såsom då han
kallar den vanliga pigghajen »svartblå» o. s. v. När förf. kallar
snäckan Buccinum undatum, »kungssnäckan», är han mera
rojalistisk, än nöden kräver. Snäckan i fråga kallas nämligen vid vår
kust »kong», vilken är en omdaning av det engelska »conch» och
har alls intet med kunglighet att göra, ehuru ofta namnet
kongsnäcka användes. — Den tredje avdelningen, »sötvattnens
djurvärld», är författad av O. Nybelin. Han börjar med den
limno-pelagiska planktonfaunan och avbildar en del av dess
karakteristiska former samt omtalar därefter den fiskfauna, som i huvudsak
lever av plankton. Följande kapitel kallas »vegetationsfaunan»,
därefter kommer turen till »strandfaunan» och så »bottenfaunan».
Några skarpa gränser kunna dock i vissa fall ej dragas mellan
dessa faunor, utan en del djur kunna intränga från det ena
området till det andra. Bland bottenfaunans djur omnämnas även i
korthet en del marina relikter och bland dem hornsimpan. Förf.
avbildar även en hornsimpa, men en sådan från Östersjön, ehuru
det väl varit egentligare att giva en bild av en insjöform, t. ex.
från Vättern. I ytterligare ett par kapitel behandlas »småvattnens
djurvärld» och »de rinnande vattnens djurvärld. — Arbetets sista
avdelning, som författats av Einar Wahlgren, kallas »de
ryggradslösa landdjuren». Dessa utgöras företrädesvis av insekter, som
omtalas alltefter sin förekomst i lövskogar, trädgårdar, barrskogar,
»trädlösa naturmarker», »trädlösa kulturmarker», vid insjöstränder,
på snön eller inomhus. Även denna avdelning är rikt illustrerad
och en stor del av bilderna ha ställts till förfogande av A.
Tullgren. Då en stor mängd av insekterna äro skadedjur på olika
sätt, är det mycket nyttigt att kännedom om dem sprides, såsom
sker genom detta kapitel av »Sveriges Djurvärld», ty härigenom
kan man bättre bli i stånd till att hindra deras åverkan och
skadliga angrepp.
O. Helms: Danske Fugle i Skov, Mark og Mose. 107 sid., 16
»farvetrykte Tavler efter Akvareller af Ingeborg Fredriksen»,
Köbenhavn, G. E. C. Gads Forlag 1930.
Förf. är oss väl bekant genom ett par föregående arbeten,
som på sin tid förut anmälts i denna tidskrift, och på vilka detta
så att säga är en fortsättning. För var och en av de omtalade
arterna lämnar förf. först en beskrivning av dess utseende och
därefter följer en redogörelse för förekomst och levnadssätt, base-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
