Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - Fångar duvhöken fisk? - Törnskatans tilltagsenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
28S
till den dödade fågeln, fann han till sin förvåning, att det var en
duvhök och att dess rov utgjordes av en gädda, som vid vägning
fanns ha en tyngd av c:a 3 kg. Duvhöken hade slagit sina klor så
kraftigt i sitt byte, att de måste slitas ur gäddans rygg.
Hr Nordlund har inför Fil. kand. Tholin, som utbetalar
skottpengar å Västernorrlands Jaksvårdsförenings vägnar, på heder
och samvete skriftligen intygat, att en skildring av förloppet, såsom
detsamma ovan återgivits, är med fulla sanningen överensstämmande,
och intyg härom, undertecknat med Nordlunds bevittnade
namnteckning har ställts till tidskriftens förfogande. Man har sålunda
ingen anledning att betvivla riktigheten härav. Att duvhöken kommit
bärande den omnämnda stora gäddan, måste således vara riktigt.
Den måste därför antingen själv ha fångat densamma, vilket ju
mycket väl kunnat ske, om gäddan varit uppe på grunt vatten
nära stranden, eller också skulle det kunna tänkas, att den rövat
gäddan från en fiskgjuse. Det är dock ej bekant för oss, om
fiskgjusar förekomma i den ifrågavarande trakten. Dessutom, om det
är bokstavligen riktigt, att hökens klor voro fästade i gäddans
rygg, tyder detta på, att höken själv gjort fångsten och ej fått den
i andra hand. Ty om den tvungit en fiskgjuse att avstå från den,
borde klorna sannolikast ha varit fästa i sidan av gäddan.
Att en duvhök fångar fisk är emellertid en mycket
egendomlig och säkerligen sällsynt företeelse. Hans kostlista är det oaktat
mycket mångsidig ooh består t. ex. av däggdjur från hare till sorkar
och lemlar, och av fåglar från tjäder till små finkar eller deras
vederlikar. Det finnes dock avvikelser härifrån och i litteraturen
finnes omnämnt, att duvhökar hållit tillgodo med skalbaggar,
gräshoppor och insektlarver, förmodligen i brist på större rov.
Däremot har jag ej kunnat finna någon uppgift om, att en duvhök
fångat fisk. E. L.
Törnskatans tilltagsenhet.
Ingenjör Carl Hedin meddelar i brev, att då han den 22
sept. gick genom en hage vid sin egendom Kärrboda, nära
Nyköping, han fick se en törnskata komma flygande, bärande byte i
klorna. Då hon flugit några meter, tappade hon av någon
anledning sin börda, vilken Ingenjör Hedin fann utgöras av en
ängpiplärka, som han då upptog. Törnskatan ville ogärna lämna
platsen och sin tillhörighet, men den senare insändes till Riksmuseet.
Huvudet hade törnskatan, alldeles som rovfåglar bruka, först tagit
hand om, så att det fanns ej med, men i sitt stympade skick vägde
den dock drygt 13 gram. Medelvikten på en törnskathona (hon
är något större än hanen) torde kunna sägas vara omkring 35
gram, så att hennes börda har sålunda varit ganska avsevärd.
Möjligt kan ju vara, att ängpiplärkan varit uttröttad av flyttning eller
av annan orsak mindre rörlig, men törnskatans tilltagsenhet är ju
dock rätt påfallande. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
