16 (Fauna och flora / Tjugosjätte årgången. 1931)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 6 ERIK ROSENBERG

högsommaren gick en notis om denna fågel genom pressen,
vilker, om jag ej gissar alltför galet, härstammade från den
fågelin-tresserade redaktören i Hudiksvalls-Posten. Med anledning
av denna meddelades flera iakttagelser av gräshoppsångaren.
En smålänning t. ex. skrev i Svenska Morgonbladet att sådana
fanns det gott om i hans hemtrakt. Samtliga dessa uppgifter
synas dock hänsyfta på nattskärran. Helt säkert finns dock
fågeln, som förmodas av Lönnberg i Svenska fåglarna, redan
före de angivna fynden, här och var på lämpliga ställen. Före
1925 strövade jag mycket omkring under sommarnätterna kring
Kvismaren, och denna fågel hörde därvid till dem, som jag
särskilt lyssnade efter, ehuru utan resultat. Man torde därför
med stor sannolikhet kunna fastslå honom som nykomling.

Det är särskilt vid träsksjöarna som man kan följa det
intressanta kapitlet om fåglarnas invandring. Man behöver
bara tänka på rörsångaren, brunanden, skrattmåsen, sothönan,
rallen och skäggdoppingen, samtliga arter, som på ett
halvsekel erövrat stora områden och nu bilda det mest
framträdande inslaget i dessa lokalers fauna. Att framför allt
träsk-sjöfaunan visar dylika utbredningstendenser torde inte vara
så svårbegripligt, när man besinnar, hur kort varaktighet en
lämplig lokal har och vilka växlingar den är underkastad under
sin tillvaro. Dessa fågelarter måste med nödvändighet bli ett
vandrande släkte.

Skall man söka utreda fågelarternas invandringshistoria
gäller det, enligt min mening, att först sätta sig in i
förhållandena på resp. arters centrala förekomstorter. Tyngdpunkten
för sumpmarksfaunan ligger väl någonstans i sydost. Där nere
är det, som det stora spelet försiggått om våra slättsjöars
befolkningsfrågor. I vår utkant är det dock, som man bäst kan
avläsa resultatet. Nykomna arter väcka ju mera uppseende än
en ökning hos de inhemska.

Inom fågelvärlden som annorstädes torde överbefolkning

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Thu Feb 8 00:24:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/faunaflora/1931/0022.html

		Fauna och flora / Tjugosjätte årgången. 1931 / 16 (1906-1936) With: Einar Lönnberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|