Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Nils von Hofsten. Ärftlighetslärans grunder, Senare delen:
Människan. 396 sid. Stockholm 1931. Alb. Bonniers förlag.
Att lämna någon ens tillnärmelsevis fullständig refererande
framställning av detta arbetes rika innehåll är naturligtvis omöjligt,
även om betydligt större utrymme stode till buds än det gör, detta
på grund av ämnets omfattning och starkt skiftande art. Vi måste
därför inskränka oss till att i korthet påpeka något om de olika
kapitlens innehåll. Det första kallas »Människan inför
ärftlighets-lagarne». Däri framhålles, hurusom människan liksom andra
levande väsen är beroende av dessa lagar, men det betonas, att det
som ärves ej är »egenskaper utan möjligheter, anlag till
egenskaper». I ett annat kapitel redogöres för dessa egenskapers olika
beskaffenhet såsom dels dominerande, dels recessiva och bl. a. i
samband därmed diskuteras »släktgiftens betydelse». »Normala
kroppsliga egenskaper» av ett antal olika slag, såsom färgen hos
ögon, hud, hår m. m., och dessas ärftlighet omtalas därefter,
varvid liksom även i andra fall framställningen klargöres genom ett
antal tabeller och schemata. I samband med dessa förhållanden
ägnas även uppmärksamhet åt de på senare tid så ofta omtalade
»blodgrupperna». Rastyper och konstitutionstyper omnämnas
jämförelsevis kortfattat. Ärftliga kroppsliga abnormiteter och
sjukdomsdispositioner, som ju ofta ådraga sig stort intresse, bli föremål
för en omfattande framställning och klargörande diskussion.
Redogörelsen för s. k. »könsbundet arv», som har sin grund i, att
»arvanlagen äro bundna vid könskromosomerna», är även mycket
intresseväckande. Genom arvstabeller belyser förf., huru färgblindhet
och blödaresjuka med »recessivt könsbunden ärftlighetsgång» är
vanligare hos män än hos kvinnor. Åt sinnessjukdomars och psykiska
egenskapers ärftlighet ägnas även var sitt kapitel, och i det senare har
förf. även anledning att ägna en lärorik diskussion åt uppfostrans
betydelse. De båda sista kapitlen om »rasbiologiska problem» och
»eugenik» innehålla likaledes en riklig mängd av ytterst intressanta
och viktiga spörsmål, som av förf. behandlas på en gång
skarpsinnigt och lidelsefritt, men han döljer ej, att det ingalunda är
väl ställt för närvarande i vissa avseenden, varken för svenska
folket eller för den vita rasen i dess helhet. I synnerhet vissa delar
av denna framställning borde läsas och begrundas i de vidaste
kretsar.
Om boken i dess helhet kan sägas, att den även vid behand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
