Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett ”maskregn”. Av E.L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. s. v., och de träffas sålunda, där dylikt material plägar
förekomma, såsom längs gärdesgårdar o. s. v. Det är ingalunda
ovanligt, att de om vintern, då det är töväder komma fram
och krypa kring på snön och på detta sätt bliva den
oskyldiga orsaken till uppgifter om maskregn.
För säkerhets skull översändes provet senare till Statens
Entomologiska Anstalt, och jag bad professor Tullgren vara
vänlig att granska dess innehåll. Han var nog älskvärd att
göra detta och bekräftade, att det var fråga om Cantharis-larver,
men han fann också en larv av helt annan natur och
mera gulröd till färgen. Det var nämligen larven av en sväv- eller
blomfluga, Syrphus. Dessa larver äro, såsom fluglarver
i allmänhet och olikt flugbagglarverna, fotlösa. De ha
buksidan, såsom professor Tullgren säger, något tillplattad, så
att de krypa fram på ett sätt, som påminner om sniglarnes.
Dessa larver leva huvudsakligen av bladlöss (och äro sålunda
mycket nyttiga). De hålla mest till på träd och växter.
Enligt benäget meddelande från Entomologiska Anstalten har d:r
C. M. Lindroth under förliden höst sett en mängd alldeles
likadana Syrphus-larver som denna krypa omkring under
granar, dels på marken, dels på en under eller invid träden
stående gärdesgård. Det är möjligt, att den nu funna larven
tillhör samma art. »Den tycks också i regel övervintra
såsom larv, då d:r Lindroth tagit in flera exemplar, som nu
befinna sig i anstaltens insektarium och ännu ej förpuppats.
Någon förpuppning på marken kan man ej tänka sig, då en
hel del larver, som d:r Lindroth såg, ännu ej voro fullvuxna.
De måste sålunda ha blåst ned från träden, där de givetvis
levat av någon Lachnus-art (barrträdsbladlöss), kanske den
stora L piceae, som var allmän i fjol.» (En stor nära 6,5 mm.
lång, svart art med gulbruna ben och antenner: Tullgren).
»Att Cantharis-larverna skulle kommit från träden»,
fortsätter prof. Tullgren, »är mindre säkert, men ganska
troligt. Merendels träffar man dock sådana på marken bland löv
och annat avfall, men det kan väl hända, att rätt många
övervintra under bark, lavar eller mossa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
