Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skrattmåsens utbredning och nya boplatser synas alltjämt ökas.
Vid ett besök vid Själrönnen utanför Vegeholm i maj sågs ett
tjugutal bon av skrattmås. Även tärnbon sågos. Då detta lilla
rev ligger lågt, överspolas det av havet vid västliga stormar och
häckningen tillintetgöres. På annat ställe vid Skälderviken förmodar
jag även häckning av skrattmås.
Södåkra, Jonstorp den 8 januari 1932.
Fritjof Persson.
Huru stora bli gäddhanarna?
Bland mina fiskanteckningar kan jag för tillfället ej erinra mig
mer än följande två rörande stora gäddhanar.
Den ena gäller en gäddhane fångad med not i Jostojärvi—Niskajärvi
vid Kattuvuoma by i närheten av Torneträsk den 8 juli
1929. Den var 65,2—69,5 cm. lång (mått från nosspetsen till
stjärtfenans inskärning, resp. stjärtspetsen) och vägde 2,1 kg.
Åldern var 10 ½ år. Fisken mättes och vägdes etc. av mig själv.
Detta är däremot ej fallet med n:r 2, men även denna uppgift
torde vara tillförlitlig.
Sålunda uppger Gideon Vikström, Bjässand, Härads, att han
den 13 juni 1929 vid Grundsand i Lule älv med salongsgevär
skjutit en gäddhane, som vägde 2,6 kg. Uppgiftens riktighet kan
enligt meddelaren bestyrkas av E. Vallström, Gundsand, och
dennes fru, som bevittnat vägningen. (Med samma skott erhölls
en gäddhona på 5 kg.).
Luleå den 1 jan. 1932. Ossian Olofsson.
Ung dvärgmås, Larus minutus, tillvaratagen i södra Hälsingland.
Den 12 nov. 1931 sköts en ung dvärgmås på sjön Marmen
under tät dimma av hr Nils Höglund, som tillvaratog och
stoppade upp den. De unga dvärgmåsarna stryka ofta oregelbundet
omkring om höstarna och komma då ej sällan långt bort från sina
hemvist.
Övervintrande fåglar i sällskap med gräsänderna.
Den berömvärda omtanke, som mångenstädes i vårt land
kommer de övervintrande gräsänderna tillgodo, har på sina håll
iakttagits även av- andra fåglar, som förstått att draga nytta av samma
sak, och även de sålunda berett de fågelälskande människorna nöje.
Ett exempel härpå meddelar lektor Floderus från Västerås, i det
att han omtalar, att förliden vår ett par sothöns uppehållit sig
bland änderna i Svartån, och i dec. 1931 var det åter en dylik,
som på samma sätt lät sig, utan att visa någon rädsla, matas
tillsammans med änderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
