Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På fiske i Gambia. Av Gustav Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
GUSTAV SVENSSON
gräsängarna, och floden verkar under regntidens mitt nästan
tömd på fisk.
De allra flesta av Gambiaflodens fiskar leka i träsken
under regntiden, bl. a. även fengäddan och lungfisken, och
eftersom expeditionens främsta uppgift var att studera
lekförhållandena och samla ägg och utvecklingsstadier av dem, måste
vi följa med upp i sumpmarkerna och börja fiska där.
Fiskemetoderna blevo dock delvis helt andra än i floden. Båt kunde
inte användas och var inte heller nödvändig. I de allra flesta
sumpmarkerna kunde man vada, ehuru man måste iakttaga
en viss försiktighet, ty då och då kom man ned lite djupare
än man önskade, och de lurande krokodilerna voro i början
rätt irriterande — men vi vande oss.
Våra höga gummistövlar skyddade utmärkt mot det vassa
gräset men voro oerhört tunga att gå med, då de voro fulla
med vatten, vilket var omöjligt att undvika, och vid varje steg
sjönk man djupt ned i den lösa bottengyttjan. Det var ett
tungt arbete att i 30—40° värme plumsa omkring i
sumpmarkerna, lägga långrev, sätta ryssjor och skottnät och dra
ålvad i de öppna vattengläntorna och håva med handhåv i
gräsängarna. Vi måste naturligtvis ta de svarta till hjälp för
dessa arbeten, men man måste alltid själv vara med och gå i
tyngsta ändan, i annat fall lade sig drängarna att sova i
gräset, tills det var tid att gå hem igen — såvida de inte fingo
besök av sina vänner palmvinshandlarna, ty då kommo de
kanske inte hem förrän dagen efter.
Vi hade hoppats, att lungfiskens lekförhållanden skulle
vara kända af infödingarna, eftersom lungfiskens bon påträffats
på MacCarthy-ön år 1900 av den engelske zoologen J. S.
Budgett. Men detta hade tydligen fallit i glömska. Efter
nära två månaders intensivt arbete lyckades vi dock. Att det
var så svårt att finna lungfiskens bo, beror på att det inte
syns någonting alls av boet ovanför vattenytan. Det är bara
ett runt hål i botten av träsket. Från detta hål fortsätter en
stundom grenad underjordisk gång, som kommer upp till
vattnet igen ett stycke därifrån. Nere i gången lägger lung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
