Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några kritiska fåglar. Av Einar Lönnberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
EINAR LÖNNBERG
Innan vi ingå härpå bör kanske framhållas några
synpunkter för att ytterligare betona den ovan gjorda
bestämningen. Då vi åtminstone en gång träffat sak ha l ina-rasen av
kärrsnäppa (i vinterdräkt) på genomflyttning i vårt land, skulle
man möjligen till följd av den liknande bjärta ryggfärgen hos
sistnämnda ras kunna komma att tänka på den. Detta är
dock uteslutet på grund av den ostliga rasens mycket större
dimensioner, t. ex. vinglängden hos hanen 117 — 123 mm. Man
skulle även kunna tänka på den vid Grönlands ostkust och
på Jan Mayen häckande rasen, som av Lehn Schiöler
kallats arctica. Ty den är också liten ungefär som schinsii,
men dess färg är mindre väl känd, i det att alla omnämnda
exemplar liksom även tre i Riksmuseum äro blekta av den
arktiska solen, så att i varje fall är den röda färgen hos den
ej så hållbar som hos schinzii. Det synes därför ej gärna
kunna antagas något annat, än att det verkligen är fråga om
ett exemplar av vår sydsvenska ras, som av någon händelse,
måhända i sällskap med en flock av den nordliga rasen,
företagit en så lång resa norr om det normala
utbredningsområdet och sedan stannat vid Lina älv. Om den var stadd i
häckning kunde magister Sjöberg ej säga något om. Fallet
är dock rätt egendomligt och värt att anteckna.
2. En sparvhök.
Riksmuseet har nyligen såsom gåva från artisten och
fágel-forskaren J. Snellman erhållit en sparvhök, som han skjutit
vid Signilskär, Åland, den 18 okt. 1930, då den syntes vara
på väg mot väster till Sverige »utan mellanlandning». Det är
en hona av stora dimensioner med en vinglängd av 246 mm.
och den lär ha vägt »omkr. 310 gr.». Hr Snellman skattar
den till att vara en tvååring att döma efter dräkten, vilket
har all sannolikhet för sig. Ryggen är skiffergrå, ljusast på
övergumpen, men mörknande framåt, så att huvudet kan
kallas nästan svart. Undersidans tvärband äro mycket smala,
omkring 1 till 2 mm. Ofta följas de på insidan av en ljust
rostbrunaktig skuggning, som dels följer det mörka bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
