Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser från Kristinebergs Zoologiska station sommaren 1932. Av Einar Lönnberg och Gunnar Gustafson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iq6
EtNAR LÖNNBERG OCH GUNNAR GUSTAFSON
utan blott av argsinthet. Man kan sålunda tala om missdådare
även bland så lågt stående djur som dessa.
Även för många andra djurformer har den nya
vattenledningens vatten visat sig välgörande, i synnerhet innan
sommarvärmen blev för stark, men de uppräknade torde vara tillfyllest
såsom exempel. Kanske borde dock i samband med de redan
omtalade kräftdjuren även den taggiga och långbenta, stora
»trollkrabban», Lithodes maja, nämnas, ty ett rätt stort antal
dylika ha länge hållits i akvarierna, och de höra ingalunda till de
mera allmänna djuren.
Vid föregående tillfällen ha påpekats de växlingar, som vår
kustfauna företer från år till år såväl bland de fritt
kringsimmande som bland bottendjuren. En del dylika förändringar äro
lätta att förklara därmed, att havsströmmarna, som föra in
vatten till våra kuster, ha växlande salthalt och därmed även
en olika fauna. Ett särdeles tydligt exempel härpå har visat
sig i den ovanligt sparsamma tillgången på de vanliga
maneterna, Cyanea capillata. Knappt någon enda dag under juli
och förra delen av aug. ha dylika visat sig i sådant antal,
som man vanligen får se denna tid, och hela perioder ha de
alldeles saknats. De ha dock ej varit alldeles frånvarande, ty
man har vid fiske eller skrapning kunnat få manettrådar från
djupare vattenskikt på linor, draggtåg o. s. v., men
ytvattenslagren ha varit av så låg salthalt, att djuren ej kunna leva i
dem. Det är dock ej blott den av strömmarna beroende faunan
i de övre vattenskikten, som har varit avvikande till sin
sammansättning, utan även den på större djup, ehuru, såsom ovan
framhållits, salthalten i de djupare skikten varit fullt
tillfredsställande. Den stora kammaneten Beroe, som vissa år är så
talrik ute i Gullmarens djupbassäng, att man vid trålning efter
nordhavsräka kan få den hektolitervis i trålsäcken, har i år
uppträtt helt sparsamt. Ännu mer gäller detta om dess alltid
mera sparsamt förekommande kamrat, Bolina. Vid en
timslång trålning i augusti erhölls ej ett enda exemplar av
någondera.
Vända vi oss till bottendjuren, så bör det ju ihågkommas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
