Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser från Kristinebergs Zoologiska station sommaren 1932. Av Einar Lönnberg och Gunnar Gustafson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
EINAR LÖNNBERG OCH GUNNAR GUSTAFSON
Även med avseende på de stora och välkända
tagg-hudingarne kan det vara av intresse att omnämna några
exempel på variation i förekomsten. Den ståtliga, mörkröda
Solaster papposus, av vilken under fjolåret blott 2 och under
1930 en erhöllos, har uppträtt ganska allmänt både i stora och
små exemplar. Då den har en direkt utveckling utan
plank-toniska larver, kan dess talrikhet ej vara beroende av
strömmarna och vattnets beskaffenhet. Även den slätare, vanligen
ljusröda arten S. endeca har visat sig talrikare än vanligt.
Däremot har den gulröda 5-armade Stichastrella rosea, som
man plägar räkna till de normalt förekommande arterna och
som åtminstone 1930 var vanlig, fullständigt saknats denna
sommar. Den prydliga, skarlakansröda Hippasteria phrygiana,
som ju visserligen alltid förekommer sparsamt, har i år varit ännu
sällsyntare. Å andra sidan ha enstaka exemplar av ett par
hos oss mycket sällsynta sjöstjärnor påträffats i Gullmaren.
Den ena av dessa är den kortarmade, gulbleka Poraniomorpha
hispida, som visserligen är hemmastadd i Skageracks djup, men
sällan visar sig närmare kusten. Dess utbredning i övrigt synes
mer nordlig, så att den finnes vid norra Norge och Sydgrönland.
Den andra är den typiskt stjärnformiga Psilaster andromeda
med breda randplåtar längs armarna. Även om den gäller,
att den förekommer i Skagerack, då djupet går ned till 130 m.
och mera. Den har dock en vidsträckt utbredning från
Mur-mankusten till Cap Verde öarna. Porania pulvillus, som
påminner om en mörkröd sammetskudde är alltid sparsam till
sin förekomst, men i sommar ha åtskilliga tagits.
Den vanliga sjöborren, Echinus esculentus, är ju aldrig
sällsynt, men i år tycks den t. o. m. ha varit talrikare än
andra år. Tångborren, Psammechinus miliaris, har vissa år
nästan varit som försvunnen, men i år är denna lilla gröna
sjöborre minst lika vanlig som normalt.
Bland hydroidpolyperna har ett synnerligt rikligt
uppträdande av den intressanta Syncoryne sarsii ådragit sig
uppmärksamhet, och Gustafson skall skriva mera därom vid ett
annat tillfälle. På försommaren uppträdde den vackra rosa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
