Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utdrag ur anteckningar vid ringmärkningsarbete vid Hasselfors under sommaren 1932. Av Mauritz Magnusson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och maderna utmed Ågrenaån mellan gården och sjön Toften
utgöra idealiska betesmarker. Förmodligen hade grågässen
haft sällskap med någon flock rastande sädgäss och glömt sig
kvar. När jag kvällen den 18 april besökte Ågrena, gingo de
och betade i omedelbar närhet av gårdens bostadshus. Det
var ingen svårighet att komma dem inpå livet. Hanen sträckte
på halsen och såg orolig ut, men honan verkade fullt
obesvärad, där hon gick och plockade i sig sädeskorn. Gårdens
befolkning hade nämligen omhuldat dem på bästa sätt genom
att ge dem havre och majs, som de läto sig väl smaka. Huru
dessa eljest så skygga fåglar blivit så tama är en gåta. I
skymningen lyfte de och gjorde en lov över platsen, varefter
de under typiskt gåskackel vände ut mot sjön för att
övernatta. Det var en vacker syn att se dem styra kosan utefter
ån ut mot öppet vatten. Gåskacklet blandade sig med
gräsändernas kärlekssnatter i vattengölarna och enkelbeckasinens
gnäggande i rymden gjorde stämningen fullständig.
Då de besökte betesplatserna hade de ibland sällskap med
gräsänder och då många av dessa äro nästan tama, kan ju
detta vara en bidragande orsak till gässens oräddhet. Tyvärr
stannade ej gässen kvar vid Ågrena, trots det att de blevo
omhuldade på bästa sätt. I slutet av april fortsatte de färden
till andra trakter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
