Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
SMÄRRE MEDDELANDEN
konstigare utseende, så att fiskaren ej alls visste, vad det kunde
vara för djur. Den starka uppsvallningen kunde dock genast
misstänkas bero på, att nejonögat i ovanligt hög grad frossat på
strömming. En undersökning, som företogs, sedan djuret avlämnats i
Riksmuseet, visade ock, att detta var den rätta tydningen.
Tarmen var nämligen till yttersta grad utspänd, så att den hade en
genomsnitts tvärdiameter av 23 mm. I det Angnagda
tarminnehållet kunde under förstoring urskiljas silverglänsande flisor av
strömmingsskinn. Det hade säkert åtgått mer än en strömming
för att tillreda denna färs i nejonögats tarm, men slutligen hade
straffet kommit för denna glupskhet, i det att maskorna i nätet
blevo för trånga för storätaren. En parallell till den gamla fabeln
om vargen, som åt för mycket i fårhuset.
E. L.
Några anteckningar om fägelfaunan i Härjedalsfjällen.
Sommaren 1932 genomströvade jag under tiden den 13 juni—
5 juli övre delen av Ljusne älvs källområden invid norska gränsen.
Då fågelfaunan inom sagda område är föga känd, verkställdes en
hel del anteckningar härom. Senare torde anledning finnas att
återkomma med utförligare beskrivningar, men redan nu torde
nedan gjorda iakttagelser vara av intresse beträffande förekomsten av
en del arter inom området, varom osäkerhet råder inom litteraturen.
— Våren var i år mycket försenad i trakten, så t. ex. voro de
högre belägna fjällsjöarna isbelagda ända till midsommar, varföre
häckningen för isynnerhet sjöfåglarna blev något försenad.
Lappsparven, Calcarius lapponicus. Iakttagen parvis å
Grönfjället och vid Skenörarne, norr om Fjällnäs samt tvenne par ä
Flatruet, norr om Messlingen. Med säkerhet häckade arten på
senare stället och förmodligen även på först nämnda platserna.
Trädpiplärkan, Anthus trivialis. Denna art påträffades långt
ovan barrskogsregionen. Den häckade bland annat inunder
Hammarfjällets högsta punkt, i videregionen.
Ringtrasten, Turdus torquatus. Iakttogs häckande på flera
ställen, så vid Hammarfjället, Skenörsfjället, Skarvarna, Röfjället
samt vid Ljusnetjärnarna. Uppehöll sig gärna vid någon liten
fjällbäck med videsnår.
Fjällpiparen, Etidromias morinellus. Den 3 juli 1930
påträffade jag en kull om tre ungar, som ringmärktes, vid
Hammarfjället. I år påträffades icke mindre än tre olika par å Grönfjället,
c:a 1 mil norr om Fjällnäs turiststation. Den 25 juni iakttogos
dessutom ett par å Röfjället, c:a 5 km. söder om Tänndalsbyn.
De uppehöllo sig parvis och häckade säkerligen på alla ställen. Bo
med ägg sågs å Röfjället.
Gluttsnäppan, Totanus littoreus. Häckade såväl vid Ljusne
älvs översta källa vid Grönsjöarne som vid Tännan. Den 4 juli
anträffades bo med kiäckfärdiga ägg några hundra meter från
Tänndalssjön å en björkbevuxen bergås. Ett flertal honor vistades
i deltat vid övre ändan av Tänndalssjön, medan hanarna ruvade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
