Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Smärre meddelanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Smärre meddelanden.
Blåkråka, Coracias garrula, iakttagen i Södermanlands skärgård.
Då direktör John Strandberg den 15 oktober 1932 besökte
sin egendom ögruppen Lacka i Södermanlands skärgård, öster om
Sävösund, erfor han, att en märkvärdig fågel förolyckats där veckan
förut. Den hade tillvaratagits och befanns vara en ungfågel av
blåkråka. Då denna fågelart numera ej, så vitt känt är,
förekommer i Södermanland, är det sannolikt, att den var en vinddrivare,
som under sin flyttning förts över från andra sidan av Östersjön.
De en tid förut förhärskande starka östliga vindarna tala också för
ett dylikt antagande och likaledes den sena tidpunkten, då
blåkråkan plägade flytta redan i aug.—sept. från Sverige. Direktör
Strandberg lät montera den och skänkte den sedan till
Riksmuseum, där den var välkommen. Av naturliga skäl har nämligen
ej någon blåkråka från Sverige införlivats med samlingarna sedan
1896, då en erhölls från Skåne, och de, som inkommit före den i
tiden, äro ännu mycket äldre.
Den unga blåkråkan i sin första dräkt liksom även den gamla
fågeln i vinterdräkt är ej fullt så grann som de gamla i
sommardräkt. Huvudet har en brunaktig ton och bröstpartiet är
grönbrunaktigt.
I Finland är blåkråkan numera sällsynt, och det synes mest
vara enstaka kringströvande exemplar, som iakttagas. Här i Sverige
synes det tyvärr ovisst, om denna granna fågel ens på något ställe
häckar regelbundet numera.
Storlabb, Stercorarius skua, funnen i Östergötland,
Den sista veckan i sept. 1932 hittades vid Vreta Kloster på
ett åkerfält en storlabb. Så vitt jag känner till saken, har väl
storlabben blott ett fåtal gånger förut förirrat sig till vårt land.
Fågeln hittades av en jordbruksarbetare. Om den dött av svält
eller flugit emot någon ledning, har jag ej lyckats få reda på. En
blodutgjutning i bröstet tyder dock på det senare. Fågeln har
monterats och förvaras bland läroverkets samlingar. Det är en hane
med vinglängd 390 mm., näbb 50 mm. och tars 70 mm.
Linköping den 17 nov. 1932.
.S. Torgård.
Lektor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 8 00:24:39 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1932/0289.html
