Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om den smånäbbade tjädern, Tetrao parvirostris. Av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 O EINAR LÖNNBERG
Den sistnämnda tillhör de delar av Sibirien, som ligga
öster om de nyss anförda gränserna. Den smånäbbade
tjädern upptäcktes av Middendorff, som 1851 kallade den
Tetrao urogalloides. Den kunde dock, ej få behålla detta
artnamn, emedan Sven Nilsson förut betecknat rackelhanen
därmed. Den fick därför ett nytt artnamn parvir’ostris av
Bonaparte 1856. Den tjäder, som lever på Kamtschatka erhöll
endast två år senare av Kittlitz artnamnet kamtschaticus,
men den har senare visats utgöra en underart av parvirostris.
Av Kamtschatkatjädern medförde Sten Bergman från sin
expedition två tuppar och en höna till Riksmuseum, men av
den egentliga parvirostris hade vi till för kort tid sedan blott
en höna, som erhållits i byte från Moskva.. Den torde också
höra till sällsyntheterna i västeuropeiska, museer. På sista
tiden har på ett helt oväntat sätt Riksmuseet dock erhållit
ytterligare tre hönor av denna intressanta tjäder därigenom,
att dylika införts till Stockholm tillsammans med-annat
fågelvilt från Ryssland eller rättare sagt Sibirien. Det är
emellertid ej nog med, att en dylik sällsynt fågel införes, utan det
behövs också, att den vid ett sädant tillfälle skall av någon
person med god blick igenkännas såsom något ovanligt och
tillvaratagas. Lyckligtvis inträffade detta först med en’höna
förlidet år och sedan med två till i mars i år, och i
bådå.fal-len underrättades undertecknad härom av herr Johan
Carlsson, Bredgränd 5, som sedan vänligen ställde, de intressanta
exemplaren till Riksmuseums förfogande, för vilket det är mig
ett nöje att härmed framföra museets tacksamhet. .
Den först erhållna parvirostris-hönan var ganska lik vårt
i byte erhållna exemplar och hade följande utseende. Huvut
dets översida och bakre sidan av halsen äro rätt lika
motsvarande delar hos en svensk tjäderhöria, de gråvita spetsarna
på fjädrarna äro delvis längre, så att de tillsammans med
innanför liggande svarta band i allmänhet täcka de rostgula
banden. Strupen är bandad av svart och gulvitt, därnedanför är
framhalsen bandad av svart och röstgult med gråvita
spetskanter. Under ögonen och på örontäckarna framträder rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
