Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANOMALI HOS CEPÆA HORTENSIS MULL
1 57
Detta kunde också iakttagas på den ifrågavarande heliciden,
hos vilken först den gemensamma basala delen framträdde. 1
början syntes vid detta utstjälpande mot det eljest
gråpig-menterade huvudet en liten ljusare fläck, liggande i djurets
sagittalaxel. Denna »fläck» förstorades något, utbredde sig, och
snart började en liten upphöjning att visa sig, den
gemensamma delen av ommatoforen. Först när denna utsträckts i
hela sin längd, började de fria tentakeländarna att sträcka
ut sig och sist pressades ögonen fram.
Som ovan nämnts divergerade de fria tentakeländarna i
relation till olika retningar i en vinkel, som växlade mellan
c:a 60° och 90°. Stundom var hela ommatophorapparaten
starkt framåtriktad (fig. 1 c), något som inträffade vid djurets
relativt hastigare krypande framåt, i allmänhet var den eljest,
alltså då djuret rörde sig långsamt eller befann sig i vila, riktad
mer eller mindre vertikalt (fig. 1 a, 1 b).
De fria ändarna av ommatophorapparaten rörde sig
oberoende av varandra, varvid än den ena än den andra av dessa
ändar var alldeles indragen ända in till den »sammanväxta»
delen (fig. 1 d och 1 é). Dessa rörelser stodo naturligtvis i
beroende av de olika retningar, som träffade ommatophoren.
Då man vid en sådan ställning av ommatophoren hos djuret,
som fig. 1 a visar, retade medelst mekaniska retmedel den ena
ommatophorändan, drog denna sig hastigt ned till den
»sammanväxta» delen så som fig. 1 d eller 1 e visar, och först efter
en stund började den åter utstjälpas. Var retningen starkare,
drogos båda de fria ändarna in, medan den »sammanväxta»
delen blev kvar utsträckt.
Liknande anomalier äro ofta omtalade i litteraturen. A. J.
Akkell har i Journal of conchology, Bd 14 (1913—15)
omtalat, att han funnit ett ex. av Helix nemoralis med en liknande
tentakelapparat som den ovan nämnda, och Emile Young har
. i sitt arbe »Anatomie et malformations du grand Tentacule de
1’Escargot (Helix pomatia L.) (i Revue suisse de Zool. vol. 19,
1911) omtalat några anomalier hos vinbergssnäckans tentakler.
Även andra snäckor visa ofta anomalier i tentaklerna. A. Vays-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
