Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteratur
235
kanske huvudsakligen på passiv väg komma i beröring med något
passande värddjur häkta de sig fast vid detta och borra sig in i
dess bakkropp. En så inficierad stekel kallas stylopiserad. Larven
förändras nu till en vit, tnasklik varelse utan ben o. s. v. Från
denna tidpunkt divergerar utvecklingen för de båda könen.
Hanlarven visar redan efter första hudömsningen början till ben och
fullbildas så att slutligen en sådan flygande varelse, som ovan
omnämnts, kommer ut ur puppan. Honan stannar däremot kvar i sitt
värddjur under hela sitt liv och producerar ägg, som befruktas i
hennes kropp, sedan hon uppsökts av någon kringsvärmande hane.
Detta är i korthet en schematisk framställning av dessa underliga
insekters livshistoria. I det föreliggande intressanta arbetet får man
detaljerad upplysning om olika arters tillpassning till värddjuren
och deras olika levnadssätt. Man får råd om, huru man skall
kunna uppsöka strepsipterer i olika stadier och studera deras
märkvärdiga levnadshistoria.
En omfattande litteraturförteckning visar, att trots alla
svårigheter, som måste vara förenade därmed, dessa djur varit föremål
för omfattande studier av talrika forskare i olika länder.
S. I. Malyshev: Sammeln und Erforschung der Bienen- und Wespen-
nester. 60 sid.
Förf. börjar sin framställning med att framhålla, att bin och
getingar i olikhet med andra steklar uppföda sin avkomma i
särskilda, av dem förfärdigade rum, som kallas »celler». Bien nära
sina ungar med föda ur växtriket, getingarne sina med sådan ur
djurriket (insekter, spindlar o. s. v.). Bina kunna vara »solitära»,
då ett moderbi utför allt arbetet, »sociala», som bilda samhällen
med hon- och hanbin samt arbetare av sterila honor. Slutligen
finnas även bin, som äro parasitiska, lägga sina ägg i andras bon.
Av omkring 12,000 kända arter äro de flesta solitära, blott 550
sociala. Bona anläggas på många olika sätt. De kunna anordnas
i naturliga håligheter, t. ex. i vassrör, eller uppmuras på passande
ställen o. s. v., men de flesta solitära bin äro »grävare». Förf.
beskriver, huru dessa olika slag av bon iordningställas, huru de
äro byggda, huru man skall uppsöka och tillvarataga dem o. s. v.
Han giver även råd om, huru man skall kunna locka bin och
humlor att bygga på för dem iordningställda platser, insamla getingbon
av olika typer o. s. v. I den åtföljande litteraturförteckningen
finner man bl. a. de talrika arbetena av. G. Adlerz framhållna.
K. Stephensen: Havedderkopper (Pycnogonida) og Rankefödder
(Cirripedia). Danmarks Fauna, 38. G. E. C. Gads Forlag,
Köbenhavn, 1933.
Det är alltid ett nöje att mottaga en ny del av den ovannämnda
förträffliga serien, och detta är desto större, då det är fråga om
intressanta djurgrupper, som ännu ej blivit tillfredställande kända hos
oss, såsom fallet nu är. Pycnogoniderna eller havsspindlarne, som
de ju också kallas, ha intet gemensamt med spindlarne mer än de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
