Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
einar lönnberg
skänka den till Riksmuseum, där den skulle bli väl vårdad för
all framtid och kunna bli tillgänglig för beskådande av
naturvänner. Detta tillmötesgående mottogs med största
tacksamhet, enär förut blott en gång en ökenlöpare funnits i Sverige,
nämligen på Rörö i Göteborgs skärgård den 26 okt. 1905, och
detta exemplar nu förvaras i Göteborgs museum.
I Norge har ökenlöparen också träffats en gång, nämligen
på Jäderen den 16 okt. 1915. Från Finland omtalas likaledes
blott ett exemplar, nämligen från Vekklax socken nära
Fredrikshamn den 13 okt. 1893. I Danmark har man tvenne
gånger haft besök av ökenlöpare, på Möen den 1 nov. 1888
och vid Fredericia den 26 nov. 1881. I de Baltiska länderna
och i nordöstra Tyskland synes den ej ha visat sig men väl
i de västra delarna av Europa. Från Holland omtalas 4 kända
fynd, från Belgien ett och rätt många från Tyskland. I
Stor-brittanien hade man 1924 reda på »omkring 23» fynd. De
flesta av dessa sägas falla inom månaderna okt.- dec., men
en hade påträffats i sept., ett par i febr. och ett i maj.
Enstaka andra ökenlöpare omtalas från Ungern o. s. v., men till
södra Frankrike kommer den ofta. Denna fågelarts rätta
hemvist är de ökenartade trakterna av Nordafrika. Den nyligen
avlidne, framstående ornithologen d:r E. Hartert, som många
gånger sett ökenlöparen i hans hemland, säger, att han bebor
sådana sträckor i norra Sahara, som täckas av vitaktig sand,
lera och grus. Man träffar den vackra fågeln, säger Hartert,
vanligen i små flockar på 4 till 8 stycken, eller också parvis.
Den löper otroligt fort och är en utmärkt flygare. Egentligen
allmän är den ingenstädes, men man finner den ofta på
karavanvägarna, där den söker sin föda av skalbaggar och andra
insekter.
Ökenlöparens fjäderskrud är lika sommar och vinter. Den
kan sägas på det hela taget stå i god överensstämmelse med
ökensanden. Hela översidan är isabellfärgad, och även
undersidan går i samma färg men något ljusare, mot bakre delen
av buken och på de undre stjärttäckarna m. 1. m. vit. Pannan
och främre delen av hjässan är roströdaktigt isabellfärgad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
