Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smärre meddelanden
95
västra ändpunkten just söder otn Baie de Chaleur och den östra
just norr om Nova Scotia.
Längs hela denna sträcka, där Zosteradöden gjort sig gällande
från Beaufort i North Carolina till Gulf of St. Lawrence finns det
enstaka fläckar t. ex. vissa flodmynningar, där havsvattnet är
utspätt med sötvatten, varest ännu kan ses bestånd av normal och
frisk grästång. »Huru länge dessa skola kunna hålla sig får tiden
utvisa.»
På Nordamerikas Stillahavskust synes Zosteran ännu vara frisk.
I en tilläggsrapport från sommaren 1933 har Mr. Cottam haft
vänligheten att nämna, att man på några ställen i N. Carolina funnit
början till en återväxt av Zostera från rotstockar, som ej dött.
Däremot hade inan ingenstädes där funnit några fröplantor.
Utefter större delen av New Jersey-kusten är det fullständigt öde för
Zostera, men på några ställen, såsom i Barnegat Bay, har iakttagits
en återväxt, som synes lovande. Säkert är det dock ej, ty på vissa
platser, där i april en del fröplantor voro synliga, kunde vid ett
senare besök ej en enda levande upptäckas.
Någon så allmän och fullständig förödelse av Zosteran torde
ej förut ha ägt rum vid Nordamerikas kust, men Mr. Cottam
omtalar, att han erhållit uppgifter från olika håll om, att förr inträffat
en mera lokal Zosteradöd. Något sådant skulle t. ex. ha inträffat
vid Penobscot, Maine, 1894. För »18 eller flera år sedan» skulle
enligt ett par fiskare det varit sparsamt med grästång vid Cape
Cod. Liknande har även berättats från andra håll.
E. L.
Med huru tung fisk orkar fiskgjusen flyga?
1 olika ornitologiska arbeten finner man uppgifter om, att
fiskgjusen stundom slår på så stor fisk, att den icke orkar lyfta med
den utan dras ned under vattnet och omkommer. Att detta kan
inträffa någon gång, är ju icke så egendomligt. Även om den
kraft, som utvecklas vid fotens och klornas sammandragning, är
mycket stor, är sannolikt den uträtande kraften helt liten. Ha
klorna slagit djupt fast i fisken, kan det bli svårt nog att i en hast
lossa dem igen.
Egendomligare är emellertid, att sådana olyckor tycks inträffa
jämförelsevis ofta. Sålunda har jag träffat minst ett tiotal
personer, som påstå, att de varit ögonvittnen härtill. De detaljer, som
jag genom utfrågning fått till livs rörande sådana iakttagelser,
synas med rätt stor säkerhet visa, att man i en del fall verkligen
sett, vad man talar om. I andra fall äro berättelsens detaljer åter
rena fantasifoster, såsom att man hört smällen, då vingarna
knäcktes vid gjusens försvinnande. »Det lät som ett skott», eller något
i den stilen. Vilket emellertid icke med säkerhet bevisar, att hela
händelsen är fritt påhitt. Man kan verkligen ha sett själva saken,
men trott sig se och höra mer än som hände. Folk äro gunås i
regel inga goda och kritiska iakttagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
