Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frän kristinebergs zoologiska station sommaren 1934 1 53
ned så djupt, att hela fågeln för ett ögonblick försvinner under
vattenytan. Detta ser man ej de andra våga eller kunna.
Havstruten är naturligtvis den klumpigaste. Ofta kommer han
för sent och söker då högljutt skrikande röva bytet från den
lycklige vinnaren och hugger tag i denne med sin stora näbb.
var han kommer åt, oftast dock utan framgång. Gråtruten är
också den, som, då han tror sig säker, blir mest närgången.
Då man sitter och fiskar, kan en gråtrut komma och slå sig
ned på vattnet på ett par meters avstånd från båten, och om
man kastar t. ex. något trasigt agn eller en annan godbit åt
honom, kan han komma inom en meter från båten. Lustigt
är också att se, huru understundom en gråtrut, som ligger
vid en båt och vaktar på nämnda sätt, ej tål att någon annan
fågel även av samma art infinner sig i samma ärende. Redan
innan medtävlaren kommer fram, ger den rättmätige
innehavaren av platsen med ett jamande skrik tillkänna sitt
missnöje och jagar med öppen näbb bort inkräktaren. Fiskarena
ha också nytta av måsarna ibland. De visa var det finns
skarpsill, småsill o. s. v. En härlig prydnad äro de också för
skärgården. Varje sak har dock minst två sidor, som man
brukar säga, och det är tyvärr också fallet med trutarne. De
äro stränga herrar mot sådana fåglar, som de rå på. Detta
går framförallt ut över andra fåglars ungar och ägg. Denna
sommar har det varit alldeles ovanligt få ejderkullar synliga i
trakten vid och utanför Kristineberg. En kull på fem ungar
fanns dock, som höll till inne i bukten invid stationen, och vi
hoppades, att den där skulle vara fredad. En av oss (L.) såg
dock t. o. m. där, att en trut förföljde kullen. Den reducerades
också snart till tre. En pracka hade också en kull på 6
ungar, då vi sågo den först. Fyra ha sedan spårlöst försvunnit,
och det föreligger en ej obefogad misstanke, att det skett i
trutarnes vida svalg. Ej heller längre ut i skärgården ha
ejderkullar annat än sparsamt visat sig i år.
Det är i främsta rummet havstruten, som gör sig skyldig
till sådana rov, men gråtruten är ingalunda oskyldig till
liknande förseelser. Däremot torde de båda andra arterna vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
