- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugonionde årgången. 1934 /
159

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

norsk kronhjort skjuten i östergötland

var konstant. Då det emellertid var av intresse, att utvidga
undersökningen av detta förhållande till ett större material,
bad jag konservatorn vid Lunds zoologiska museum, fil. d:r
Herved Berlin, vänligen undersöka de skallar av skånska
kronhjortar, som funnos i Lund. Med största tillmötesgående
biföll han denna framställning och genomgick noggrant hela
samlingen av kronhjortskranier där. Resultatet härav, som
delgavs mig i brev, bekräftade min uppfattning. Ej mindre än
14 kranier av olika ålder och kön hade undersökts, och de

Fig. 3. Härovan återges en skiss av anordningen av supraorbitalforamina hos
ett par av de skånska kronhjortar, som hade de största hålen, av dem, som
finnas i Lunds museum. Skisserna äro vänligen meddelade i brev från fil.
d:r Herved Berlin. I båda fallen visa bilderna förhållandena på skallens

vänstra sida.

hade i regel en grupp av ett flertal foramina supraorbitalia,
av vilka ett vanligen är större än de andra. Detta största
hål hade vanligen en längsta diameter av omkring 6 mm. och
en bredd av 4—5 mm. I ett par fall var största längden
omkring 8 mm. med en bredd av resp. 5 och 6,5 mm. Hos norska
hjortar synas måtten på de stora enhetliga hålen i orbitaltaket
vara mycket större. Hos Adelsnäshjorten voro de t. ex. resp.
16 och 13 mm. Collett har uppgivit att dessa hål voro hos
en 12-spetsad norsk hjort resp. 15 och 12 mm., och hos en
13-spetsad resp. 13 och 15 mm. Överensstämmelsen är
sålunda, såsom framgår av denna jämförelse, god.

Att döma efter det material, sotn föreligger, synes det
alltså sannolikt, att Adelsnäshjorten är en invandrare av norsk
stam, så egendomligt det förefaller att vara.

Till jämförelse med den ovan uppgivna vikten på hjorten
från Adelsnäs må här anföras några vikter på skånska
kronhjortar, som vänligen meddelats av hovjägmästaren greve
Stig Thott, Skabersjö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:25:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1934/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free