Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Arthur Christiansen: Fugleriget /’ Vesterhavet. G. E. C. Gads
Forlag, Köbenhavn 1934.
»Det finns ett ställe vid den danska kusten, där havets fåglar
ha sin egen ö att bygga och bo på, och främmande länders
flyttfågelsskaror ett milsbrett flack att rasla på, var gång de på
långresa draga förbi.» Med dessa ord (i översättning) inleder förf. sin
skildring av ön Jordsand och dess fågelliv. Det är en liten flat ö
i det grunda havet utanför Sönderjyllands kust, som efter
världskrigets slut åter blivit dansk. I forna tider har den varit vida
större och t. o. ni. bebodd, men Nordsjöns stormvågor reducerade
den till vad den nu är: en låg bank, som knappt skjuter upp över
havet men omgiven av stora vidder så grunda, att de torrläggas
under ebbtid. Då erbjuder sig inom detta område en oändlig
mängd av musslor, maskar och andra havsdjur som föda åt fåglarna.
Jordsand har därför blivit ett tillhåll för en stor mängd av fåglar,
både sådana, som häcka där, och än flera m. 1. m. tillfälliga gäster.
Redan under den tyska tiden skyddades öns fågelliv av en
förening, och dess fridlysning fortsätter alltjämt. Det är lätt att förslå,
att en sådan, man kan gärna säga underbar, plats skall locka en
fågelvän till besök och studier. Jordsand har nu också i Arthur
Christiansen funnit en mästare, som med kärlek och stor
begåvning beskrivit dess underbara värld i ord och bild. Han har en
synnerligen stor förmåga att på målande och medryckande sätt
skildra såväl landskapet som fåglarna och deras liv. Han börjar
med vårflyttningens otaliga svärmar av kärrsnäppor, som bilda hela
moln, strandskatornas svart-vita skaror, flockarna av rödspovar m. fl.
Därnäst kommer turen till de på ön bofasta fåglarna. Gråtruten
intager bland dem en framstående plats, utan att dock de andra,
såsom tärnorna, strandpiparna, gravänderna m. fl., ställas i
bakgrunden. Ejdrarna kunna ej reda sig som häckfåglar mot mängden
av gråtrutar, men på eftersommaren komma de igen från andra
håll i mängd för att njuta av den rika tillgången på föda. Undan
för undan uppträda sedan alltflera från norden återkommande
flyttfåglar, somliga tidigare — storpovar redan i juni — andra senare.
På detta sätt får man en överblick över säsongväxlingarna. Bilderna
äro valda med stor omsorg, ofta synnerligen karakteristiska. Allt
som allt är denna bok särdeles intressant och tilltalande och kan
rekommenderas åt alla fågelvänner både på grund av sin lättlästa
text och sina förträffliga bilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
