Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
ejnar lönnberg
I det föregående ha blott omnämnts sådana fåglar, som
nyligen invandrat och redan fatta fast fot här eller åtminstone
synas ha gjort tydliga försök därtill. Det finns emellertid ett
betydande antal av våra redan sedan länge inhemska arter,
som visa en tillämpning av Palméns teori rörande den
förlängda flyttningens betydelse. Det skulle bli för långt att
uppräkna alla, utan det torde vara nog att nämna några exempel.
Ett sådant, som ofta låter höra talas om sig, är näktergalen,
Luscinia philomela. Dess konstanta förekomst torde ej sträcka
sig nordligare än till Kalmar län. Det är ju dock numera en
ej så särdeles ovanlig företeelse att få höra näktergalssång i
Stockholmstrakten om våren. Visserligen äro många av de
uppgifter därom, som bli synliga i pressen o. s. v. endast
misstag, men de gånger, då saken visat sig vara riktig, äro talrika
nog. Något bo har mig veterligen ej funnits, men dels äro
näktergalsbon ej så lätta att hitta, dels har man rätteligen
kanske i de flesta fall ej velat störa fågeln. Dessutom är det
möjligt, att det i vissa fall blott funnits hanar, ty de äro ju
alltid pioniärer och komma först, och söka med sin sång locka
till sig en maka. Även om detta ej lyckats, ha de dock
företagit en »förlängd flyttning»!
Liknande företeelser möta vid studiet av rätt många
av våra insektätande fåglars utbredning. Den hökfärgade
sångaren, Sylvia nisoria, har några gånger gjort framstötar
till Östergötland och Södermanland, sålunda norr om det
normala området. Rörsångaren, Acrocephalus scirpaceus har
avsevärt vidgat sitt område mot norr. Grönsångaren,
Phyl-loscopus sibilatrix, har åtminstone sporadiskt trängt fram
ända till trakten av Luleå o. s. v. Det finns en hel rad andra
exempel, som kunde framdragas på analoga förhållanden, men
då de äro väl kända, kan det synas onödigt att framföra flera
detaljer härom. Det må dock erinras därom, att de små
insekt-ätarnas förtrupper, som då och då framtränga längre mot norr,
än deras föräldrar gjort, ofta inom kortare eller längre tid bli
offer för ogynnsamma klimatiska förhållanden, som
omintetgöra deras fortplantning och kanske även bli dödsbringande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
