- Project Runeberg -  Fauna och flora / Trettionde årgången. 1935 /
5

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN LÄGRE VERTEBRATFAUNAN VID ALLGUNNEN

5

Huggormar voro vanliga särskilt i mossmarker vid
traktens sjöar. Även den svarta huggormen observerades vid två
tillfällen. Huggormen kallas av befolkningen för orm, en
benämning som den aldrig ger snoken.

Släta snoken var tämligen allmän. En ? 68,5 cm. lång
togs vid St. Sinnern, en halv mil från Allgunnen, den 12 juli.
Den innehöll embryoner, till hälften fullgångna, längden var omkr.
85 mm. Uppgifter, som jag erhöll, att i träd uppslingrade
ormar setts »värpa» ungar hänföra sig troligen till denna art.
Släta snoken, särskilt hanarna av arten, som av befolkningen
väl skiljes från huggormen, kallas äsping. Det är intet tvivel
om, att man i denna trakt härmed avser släta snoken och ej
honor av huggormen. Den förekommer särskilt på de solstekta
skogsfällorna och i de talrika blockmarkerna och observeras
ofta av bärplockare. Själv tog jag arten två gånger.

Sandödlan fann jag ej, men möjligen finnes den, då flera
personer uppgåvo sig ha sett »gröna» ödlor.

Skogsödlan är allmän och förekommer även vanligt på
öarna ute i sjön.

Ormslån synes vara sällsynt. Ett jätteexemplar, som enligt
måtten i Lönnbergs Fauna överträffar de största i Sverige
tagna exemplaren (längden utgjorde 42,5 cm ’), erhölls den 4
augusti. Då individet ifråga, en syntes vara av misstänkt
tjocklek hölls det levande ett par dagar. Den 6 augusti
började det också föda ungar.

Litteraturuppgifter om de närmare detaljerna vid
Anguis-ungarnas födelse äro, som av nedan anförda uppgifter framgår,
rätt varierande och allmänt hållna.

Redan Aldrovandi visste berätta (1640) att ormslån födde
levande ungar. Th. Bell påpekar (1839) att embryonerna
spränga skalhinnorna redan före framfödandet. Andra
författare (Gistl 1829, Struck 1862) låter ormslån lägga ägg
omgivna av ett tunnt hylle. Fatio (1872) betecknar ormslån som

1 Fatio (1872) uppger att ef" är större än $ och uppger den förres
maximalstorlek vara 0,45—0,50 m., den senares skulle blott belöpa sig till
0,25—0,30 m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:25:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1935/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free