Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EINAR LÖNNBERG
der några av de första åren på 1880-talet var den större
korsnäbben allmän i min hembygds skogar i norra Östergötland,
och jag stod ofta under de höga, gamla »kärntallarna» och
sökte iakttaga deras verksamhet, då de under fullständig
tystnad arbetade med kottarna. Det var endast genom prasslet,
då en tappad eller redan genomarbetad kotte föll till marken,
som man hörde något av dem, men då de flögo, skedde det
under högljutt lockande.
I Uppsalatrakten förekom såväl denna som den mindre
arten (båda pläga ofta förekomma samtidigt, då de ha
gemensamma intressen i den fröbärande barrskogen) under åren
1886—1890. Från Åminne i Luletrakten omtalas den av
Fri-sendahl för åren 1895 och 1896. I Kalmartrakten fann
Wibeck båda arterna häckande 1905. Enligt material i
Riksmuseum fanns den större korsnäbben i Uppsalatrakten dels
1906 och 1912, dels från hösten 1917 till och med våren 1918
och häckade alltså där. Våren 1924 fann Nicolin den
häckande i Växjötrakten. Året därpå iakttogs den av greve
Zedlitz vid Tofhult i södra Västergötland. Samma år erhölls
den även i Dalsland. Från förvintern 1927 till och med våren
1928 voro de större korsnäbbarna mycket talrika i östra
Uppland och söderut åtminstone ända ner i Södertörn.
Troligen var den under denna period ganska vida utbredd, ty ett
ex. erhölls även från Los i Hälsingland. Under våren 1930
förekommo också större korsnäbbar i Uppsalatrakten. Efter
den tiden har den ej hörts utav förr än nu, men det är ju
troligt, att våra läsare skola kunna komplettera dessa uppgifter.
Den mindre korsnäbben, Loxia curvirostra, förbigås,
emedan den visserligen är i viss mån oregelbunden, men dock
visar sig så ofta, att man knappt kan urskilja några tydliga
längre perioder av frånvaro.
Bändelkorsnäbben, Loxia leucoptera bifasciata, är däremot
synbarligen borta långa tider. Såsom dess näbbstruktur visar
är visserligen även denna art tillpassad för uttagandet av frön ur
kottar, dock ej ur våra barrträdskottar, utan snarare ur lärkens
svagare kottar, men om tillgång till rönnbär finnes, så äro dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
