Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
SMÄRRE MEDDELANDEN 48
är en svamp, vars mycelium påträffas i alla missfärgade delar av
Zosteran, och i dess rotstockar traffas även svampens perithecier.
Myceliet finnes hela året runt i rotstockarna men blott i de bruna
delarna, som äro mer än ett är gamla. Hyferna, som
huvudsakligen förekomma i rotstockarnas barkskikt, äro 2—5 |j. tjocka, starkt
förgrenade och försedda med tvärväggar. Cellväggarna hos äldre
hyfer äro bruna. Bildandet av perithecier börjar på eftervintern
och våren och fortsätter under en del av sommaren. Då de äro
fardiga äro de klot- eller päronformiga, J/5—1/i mm. tjocka och
ligga omedelbart under rotstockarnas epidermis. De äro blåsvarta,
emedan de yttre tjockväggiga cellerna ha denna färg. Mynningen
sticker ut genom rotstockens epidermis och genom dem komma
ascosporerna ut. Dessa äro 250 |j. länga, 2 — 3 |j. tjocka och
spetsiga. Infektionen av unga rotstockar kan ske genom inträngandet
av hyfer eller direkt genom sporer, men mindre ofta. De unga
bladen bli ej infekterade förr än tidigt på våren. Då uppstå de
karakteristiska svarta fläckarna bestående av döda partier, i vilka
hyfer förekomma. Bladens infektion orsakas av ascosporer. Den
tiden pä året, dä det ej finns några mogna perithecier, ser man
inga infekterade blad. Ascosporer fasthängande vid bladens
epi-dermiscelltr ha ofta iakttagits och även hyfer från den ena ändan
av sporerna inträngande i cellen. Sedan hyferna inträngt i bladen,
växa de såväl genom som mellan cellerna. De angripna
epidermis-cellerna dö snart och bli bruna liksom även närliggande celler
även sädana i den inre bladvävnaden, så att bruna fläckar bildas.
De olika fläckarna vidgas och sammanflyta, så att snart hela bladet
blir svartbrunt och faller av. De ruttnade bladens celler innehålla
sekundärt bakterier, alger och infusorier. Hr Petersen har även
renodlat denna svamp och företagit infektionsförsök med renodlade
mycelier samt lyckats härmtd.
Han slutar med att framhålla, att flera svampar äro kända
från marina Putamogeton-arter, men det är ovisst, 0111 den på Zosteran
levande är identisk med någon av dem.
Det meddelas även, att Zo^terasjukan ej uppträder, där vattnets
salthalt är mindre än 1 % Härigenom bekräftas den hypotes,
som förut framställts i denna tidskrift (1033), att det baltiska
utflödet skulle ha skyddat Öresund från smittan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
