Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Larus fuscus) bildar två kolonier på ön, en på västra och en
på sydöstra stranden. Av trutarna är havstruten (L. marinus)
den allmännaste. Gråtruten (L. argentatus) däremot ser man
sällan. Detsamma gäller fiskmåsen (L. canus). – Fisktärnans
(Sterna hirundo) smidiga väsen och arga läte förnimmer
man ofta.
Till strandens fåglar hör också den mindre strandpiparen
(Ægialitis dubia) samt strandskatan (Hæmatopus ostralegus)
vilken man ännu kan få se någon gång i slutet av augusti.
Kråkan (Corvus cornix) är talrik och vistas över hela ön.
Under flyttningstiden däremot besökes ön av en mängd
stryk- och flyttfåglar. Förekomsten av fåglar har emellertid
tett sig mycket olika under de två höstar, jag haft tillfälle
följa densamma. Vad en del av småfåglarna beträffar, beror
detta helt säkert därpå, att hösten 1933 fanns gott om mogna
frukter och frön, vilket däremot ej var fallet förra hösten. I
synnerhet sandröret (Calamagrostis arenaria), som växer över
en stor del av dynerna, hade första hösten mycket rika ax,
medan man i höstas fann helt få sådana.
Av kråkfåglarna har jag förutom den vanliga grå kråkan,
härute sett en nötkråka (Nucifraga caryotactes), som upptäcktes
den 20 okt. 1933 och stannade en dryg vecka framåt. Den
var verkligen intresseväckande. Hela fågeln var liv och
rörelse, där den hoppade jämfota omkring på den öppna planen
invid fyrstationen eller inne i trädgårdarna, stannade än här
än där, helst på något ställe, där det låg ko- eller hästspillning
och började med verklig energi hacka i densamma med
sitt kraftiga näbbverktyg.
Det första beviset på att staren, Sturnus vulgaris, var på
flyttning, erhöll jag 1933 den 16 okt., då en död stare låg
nedanför fyren. Den 20 okt. hittade jag åter en livlös stare
nedanför fyrbyggnaden. Först i början av november sågo vi
emellertid ett litet sällskap starar i trädgårdarna och vid
fågelborden. De begåvo sig åter av mitten av månaden.
Förra hösten visade sig de första stararna den 17 okt.,
då femton stycken en morgon promenerade inom fyrstationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
