Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA BIDRAG TILL VIDESPARVENS BIOLOGI I 37
en mindre tuva) i relativt torr granskog. Annars lågo bona
helst i kanten på en större tuva eller stubbe med frihängande
gräs och kvistar, som helt dolde redet. Fåglarnas
uppträdande varierade i vissa avseenden. För fridstörare visade de
som regel ganska stor respekt och ville gärna ha skydd bakom
någon gren eller buske, i varje fall så fort en kamera riktades
Foto B. Haglund.
Hane av videsparv.
mot dem. I somliga kullar var hanen modigast, i andra honan,
dock alltid den ena parten utpräglat mest orädd. Under ivrigt
lockande »tsitt, tsitt» flaxade de nervöst omkring, med en liten
tovs uppburrad i nacken. Vid bo n:r 2, där honan genom sitt
utflygande förrådde nästet, flög hanen ilsket på henne och
formligen tog henne i upptuktelse för hennes oförsiktighet.
När jag fann kullen n:r 4, där ungarna voro knappt flygga,
och försökte taga en av dem, flög honan modigt nästan upp
i mitt ansikte, i ivern att försvara de små. När ungarna voro
mera försigkomna, voro de gamla dock ganska skygga och
jag fick flera gånger följa efter kullarna långa bitar, innan jag
säkert kunde bestämma arten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
