- Project Runeberg -  Fauna och flora / Trettionde årgången. 1935 /
153

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRÖNBENAN SOM INKOLENT I 161

ens vadarna stå främmande för. Det ligger i sakens natur,
att det bland dessa i främsta rummet blir de trädbyggande
arterna, som komma ifråga. Huruvida de övriga äro i denna
mening stationära är väl ännu outrett. Att de skulle vara det
i någon större utsträckning förefaller osannolikt. Enstaka fall
finnas emellertid. Ett sådant har jag själv varit i tillfälle att
konstatera, då en Limicola platyrhyncha två år å rad bebodde
samma botuva. Därmed förhöll det sig så, att jag på uppdrag
av d:r P. Rosenius under sommaren 1932 företog några
mätningar av myrsnäppbon. De anträffade boen utmärktes med
ett kraftigt björkspö nedstucket omedelbart intill botuvorna.
Vid förnyat besök på platsen följande år innehöll det ena av
dessa bon ägg. De övriga voro tomma. — Förekomsten av
myrsnäppor var i övrigt påfallande ringa detta år. — Äggen i
detta bo voro iögonenfallande mörka, detta och den
omständigheten att ifrågavarande bo var det först anträffade gjorde,
att jag fortfarande hade dem i minne.

Man får alltså icke lägga alltför stor vikt vid grönbenans
förnyade uppträdande i samma trastbo. Det är därför icke
dess mindre intressant, då det liksom de förutnämnda sibiriska
fynden visar hän på, att häckningen i fråga icke enbart är
beroende av en tillfällighet. Orsaken är ganska lätt att finna
vad Jenissejfynden angår. Det kan knappast vara något annat
än de häftiga årliga översvämningarna i dessa trakter, som
tvingat grönbenorna att vid tiden för äggläggningen söka sig
nya och mera skyddade häckplatser. Tugarinoff är inne på
samma tanke, då han i sitt ovannämnda brev tillägger:

»Je me permets de supposer, que des faits pareils peuvent
ëtre expliqués seulement par 1’influence des conditions actuelles de
la vie. Juste au moment ou 1’oiseaux doit déjà commencer sa
ponte, — toute la contrée est à une grande distance envahie d’eau
(de la riviere). Il me semble, que dans les lieux dont je parle,
la seule place pius moins commode pottr nicher — est justement
un vieux nid, situé à une certaine hauteur oü 1’eau ne petit atteindre.1
Les conditions des pays du nord sont tels, que les grandes eaux
du printemps arrivent au moment de la ponte. Un retard de la

1 Jfr Popham, a. s. p. 104: »I can onlv imagine that it departs from
its usual habit owing to the abundance of old nests available.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:25:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1935/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free