Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En parasit på hydror.
Av
Folke Borg.
nom såväl växt- som djurriket känner man
talrika exempel på arter, som föra ett mer
eller mindre utpräglat parasitiskt
levnadssätt, d. v. s. leva på eller i andra levande
varelser och taga sin näring från dem. Det
är påfallande att inom vissa grupper de
parasitiska arterna äro synnerligen talrika — bland växterna
lämna svamparna och bland djuren plattmaskarna goda
exempel på den saken — medan inom andra avdelningar, t. ex.
mossor och tagghudingar, parasitiskt levande arter
fullständigt saknas.
Kräftdjurens stora grupp har att uppvisa icke så få
exempel på arter, som föra ett parasitiskt levnadssätt, och man
påträffar sådana både bland högre och lägre kräftdjur. Det
är självklart att en parasit präglas av sitt levnadssätt; några
av de parasitiska kräftdjuren, t. ex. den välbekanta fisklusen
(Argulus) äro emellertid relativt föga ombildade, medan åter
andra, såsom den till rankfotingarna (Cirripederna) hörande
Sacculina, måste räknas bland de starkast specialiserade
parasiter, man överhuvud känner. Ju mera ombildad en parasit
är, ju längre tid bör den ha haft på sig; man kan alltså härav
sluta sig till att olika parasitiska kräftdjur börjat övergå till
det snyltande levnadssättet vid mycket olika tidpunkter, ja
säkerligen t. o. m. under olika geologiska perioder.
Bland småkräftorna visa de båda grupperna hoppkräftor
13 — 35571- Fauna och Flora 1935. Haft. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
