Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rosenstarar i lappland
2 i 1
förda fyndet i Karesuando är det äldsta i Lappland, som är
säkert daterat, men det finns skäl att antaga, att Lappland är
den första kända fyndorten i Sverige för denna fågel. Linné
skriver nämligen i tionde upplagan av »Systema Naturae»,
1758, om »Turdus roseus» (han ansåg nämligen, att denna
fågel var en trast): »Habitat in Lapponia, Helvetia», d. v. s.
»är hemma i Lappland och Schweiz». En tidigare intressant
bekräftelse på, att Linné trodde, att rosenstaren tillhörde
Lapplands fauna samt t. o. m. ansåg, att den var stannfågel där,
kan läsas i Linnés akademiska avhandling, »Migrationes Avium»,
1757.’ Linné yttrar där i översättning: »Turdus roseus
överskrider aldrig Lapplands gräns.» Detta är naturligtvis att
förklara på sådant sätt, att Linné haft kännedom om något
fynd av rosenstare ifrån Lappland, men han hade aldrig hört,
att den anträffats i landets sydligare delar, och då drog han
därav den något förhastade slutsatsen, att den ej var
flyttfågel, utan stannade hela tiden däruppe i norr. Då framställer
sig naturligtvis den frågan: varifrån har Linné fått uppgiften
om rosenstaren såsom lappmarksfågel? »Systema Naturae»
ger ingen ledning härvidlag, men i andra upplagan av »Fauna
Svecica» av 1761 läses om denna art: »Turdus roseus.
Habitat in alpibus lapponicis. Adlerheim.» Det är alltså möjligt,
att denne Adlerheim är Linnés sagesman. Jag har ej kunnat
finna någon annan man med detta namn omtalad i
litteraturen än Pehr Adlerheim (f. 1712), som var notarie i
bergskollegium, sedermera bergsråd. Han blev »ämnessven» i
vetenskapsakademien 1740 och ledamot 1742. Hans författarskap
synes ej ha varit stort. Linné måste ha erhållit meddelandet
om rosenstarens förekomst i Lappland före 1757, då hans
akademiska avhandling om fåglarnas flyttning, där saken först
omtalades, är tryckt. Före denna tid synes Adlerheim ej ha
skrivit i vetenskapsakademiens skrifter någon avhandling, där
en sådan uppgift kunnat ingå. Det är nämligen blott tvenne
uppsatser av hans penna före nämnda tidpunkt, och av dessa
handlar en »Om rätta sånings-tiden, och om sånings-sättet»
1 Se härom Svenska Linné-Sällskapets årsskrift, årg. XVIII, 1935, sid. 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
