Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ornithologtska anteckningar från sommaren 1935 223
minskat, om den ej har ökat i stället, vilket jag håller för
troligt, då den ej bör hava allt för många fiender. Samhällets
invånare ser ju, som väl är, så litet i naturen. I Huskvarnaån
var det intressant iakttaga sädesärlans »urboplatser» i
bergväggarna i sprickor med in- och utgång under någon liten
tuva eller buske. De lågo alldeles i närheten av
människoboningarna, men ändock så långt ifrån nere i bergsstupen.
Småfläckiga sumphönan (Gallimila porsana) har jag hört
på ett par ställen här i år, vilket ej har hänt på många år.
Första gången var den 28 maj 1935 samt sedan icke förrän
de sista dagarna av juni.
Gråsparv (Passer domesticus). En gråsparvhona, till
färgen alldeles lik en kanariefågel, har i sommar häckat här.
Sädesärla (Motacilla alba). En ung ärla med nästan
vitt huvud och för övrigt mycket ljus i färgen, har i år
utkläckts här.
Kråkan (Corvus cornix). En kull vitvingade kråkor har i
år liksom några år tillbaka kläckts och uppfötts i samma
hage där de länge varit. Vingarna äro inte helt vita, utan
mer eller mindre vita på hand- och armpennor, intet vitt i
fjäderdräkten för övrigt, som kan synas. Vill minnas, att
professor Lundberg skrivit om något liknande från
Skogshögskolan i Fauna och Flora. På den gamla kråkan kan jag
ej se något vitt. Jag har en unge av denna varietet
uppstoppad sedan några år tillbaka.
Tretåiga hackspetten (Picoides tridactylus). En hona av
denna art såg jag i sällskap med min farbror Fredrik von
Essén från Svenstorp vid Föreberg den 29 juni 1935. Platsen
är belägen några kilometer söder om vägen Jönköping —
Ulricehamn på Dumme mosses västra kant. Om hackspetten
där var häckfågel, kan jag ej yttra mig om, men otroligt är
det väl ej, att döma efter årstiden. En metod, som jag har
tyckt mig finna blott använd av den tretåiga hackspetten vid
hans arbete i träden, är ringar av små hackade hål av en
tvåörings storlek runt träden på jämna avstånd från varandra.
Långa stycken av träden kunna vara kringhackade på detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
