Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
o. nybelin
dess av framlidne adjunkt R. Wahrberg publicerade
förekomst i Vänern till de under senare tid mera
anmärkningsvärda reliktfynden; i detta sammanhang må omnämnas, att
till de förut kända fyndlokalerna för Mesidothea i Mälaren,
nämligen Västeråsfjärden och Lilla Ullevifjärden, nu också kan
läggas Lambarfjärden, varifrån jag erhållit den i magen av
hornsimpa.
Endast för Gammaracanthus loricatus var. lacustris (G. O.
Gammaracanthus loricatus (Sab.) överst och den relikta varieteten lacustris
nedtill (efter Ekman). Ung. naturlig storlek.
Sars) saknas nya svenska fyndlokaler från senare år. Denna
vår största märlkräfta från sött vatten omnämndes av Lovén
år 1861 bland de i Vättern och Vänern funna krustacéerna
och året därpå fastställde samme forskare som nya
fyndlokaler Stora Le, Lelången, Laxsjön, Glafsfjorden och Fryken.
Under de 73 år som förflutit sedan dess ha emellertid inga
nya fyndlokaler anmälts trots det att intresset för dessa
djurformer som sagt ingalunda varit ringa. I en populärt hållen
orientering över »Ishavsdjur i det nutida Sverige»’ ansåg jag
mig följaktligen berättigad till uttalandet, »att
Gammaracanthus tycks fordra tämligen stora och djupa sjöar».
1 Naturens liv i ord och bild ii, sid. 731.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>