Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationellt fågelskydd. Av P. von Seth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLT FÅGELSKYDD
!3
Detta förhållande, att vissa länder företrädesvis intaga
ställningen av producenter, medan andra så att säga i stor
utsträckning äro konsumenter, är det av synnerlig vikt att
hålla i minnet. Det har nämligen visat sig medföra en ganska
uttalad olikhet i uppfattningen om vad som är att göra. I de
sydligare länderna vill man företrädesvis lägga tonvikten på
de flyttande fåglarnas fredning på häckningsplatserna, medan
man ställt sig mera avvisande mot den från nordiskt håll
framförda tanken på åtminstone ett visst skydd även under
flyttningarna. Ännu in på sista tiden har en av det
internationella jaktrådet, det s. k. Conseil International de la Chasse,
tillsatt kommitté på fullt allvar drivit den satsen, att ett
skydd under flyttningarna vore onödigt, blott de olika
arterna strängt skyddades i häckningsländerna. Naturligtvis
kunna vi här uppe i norden ej gå med på en så ensidig lösning.
Den skulle ju t. ex. i fråga om en stor del av simfåglarna
medföra, att vi skulle få avstå från att jaga och fånga dem
under våren, t. o. m. under den hittills vanliga kortare
jakttiden, medan de länder, genom vilka de flytta och där de
uppehålla sig under vintern, ej skulle underkasta sig några
uppoffringar, ehuru den mest förödande förföljelsen äger rum
i dessa senare länder. Vi kunna naturligtvis ej begära, att
dessa länder, där de från oss kommande fåglarna uppehålla
sig så lång tid av året, skola helt avstå från att tillgodogöra
sig dem. Detta gäller särskilt de arter, som hava någon
betydelse från födoämnessynpunkt. Men vi måste å andra sidan
bestämt betona, såväl att ett fredande endast under
häckningstiden skulle bliva skäligen ineffektivt som att, om vi
skola underkasta oss den uppoffring ett avstående från
vårjakten innebär, böra vi också kunna begära, att de länder,
genom vilka våra fåglar flytta och där de övervintra, visa det
mått av solidaritet, att de underkasta sig det minimum av
uppoffring, som erfordras för att skyddet skall bliva effektivt.
Förståelsen för vad förhållandena kräva torde också
alltmer slå igenom på olika håll. Åtskilliga av de yttranden,
som avgåvos på en av Internationella Lantbruksinstitutet i
Rom under år 1931 utsänd rundfråga till de makter, som
biträtt 1902 års konvention, torde få läsas på detta sätt. Kanske
klarast kommer den nya uppfattningen fram i ett yttrande
från belgiskt håll. Det framhålles däri, att man numera på
sakkunnigt håll icke är så benägen att uteslutande fästa
avseende vid vissa fåglars egenskap av insektätare; att det in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
