Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etnografiskt bevis för bivråkens flyttning till Kamerun. Av Gerhard Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETNOGRAFISKT BEVIS FÖR BIVRÅKENS FLYTTNING TILL KAMERUN 65
slog prof. Lönnberg, att d:r Väi.ikangas skulle sända
träpinnen till undertecknad för granskning. Efter företagen
sådan har jag kommit till följande resultat:
Träpinnen (12 cm. lång och 3 mm. tjock) är utan tvekan
nedre änden av en pil (med platt basände), på vilken rester
av styrinrättningen, ett 3-kantigt tillskuret stycke löv, ännu
sitter kvar. Det är insatt i en längsgående skåra genom
pilskaftet.
Dylika pilar äro typiska för de s. k. pangwe-folken i
sydvästra Kamerun, av vilka det mest bekanta är fang (ofta, men
mindre riktigt, skrivet »fan»). De avskjutas med armborst,
vilka användas vid jakt på fåglar, ekorrar etc., men aldrig
som krigsvapen. »Die kurzen Pfeile sind aus
Raphiablatt-stielrinde und kurz vor dem unteren Ende gespalten, so dass
ein dreieckiges Blattstück aus dem Blatte der Menispermacee
Penianthus Longifolius Miers., seltener der Flacourtiacee,
Lin-dackeria dentata (Oliv.) Gilg, im äussersten Notfalle auch
des Sacrophrynium als Flugsicherung eingeschoben werden
kann. Die Spitze ist mit einer Salbe aus zerriebenen
Stro-phanthus-Samen vergiftet.» (G. Tessman, Die Pangwe. I s. 141.
Berlin 1913.)
Samma slags pilar användas av dvärgfolk i Franska och
Belgiska Kongo, vilka emellertid avskjuta dem med båge. Det
oaktat sakna även dvärgpilarna skåra för bågsträngen i
skaftänden. Enda skillnaden i utseende mellan fångs (pangwe)
och dvärgarnas pilar är — såvitt jag kan döma av i Statens
etnografiska museum befintliga exemplar — att dvärgarnas
för båge avsedda pilar äro något längre och i proportion
därtill även något tjockare än fångs armborstpilar.
Vad beträffar ifrågavarande pilskaftstycke, kan det sägas
till fullo överensstämma med i etnografiska museet befintliga
fangpilar, varför den ovan nämnda bivråken med största
sannolikhet blivit påskjuten i sv. Kamerun. Helt utesluten är dock
icke den möjligheten att pilen härrör sig från någon
pygmé-grupp längre söderut. För pangwe-området talar emellertid
även den omständigheten, att pilen i den ovan nämnda bi-
5 — 36126. Fauna och Flora 1936. Haft. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
