Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borstigeln, Acanthobdella, funnen i Sverige, en intressant nyhet i vår fauna. Av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borstigeln, acanthobdella, funnen i sverige 253
igeln allmän i Patsjoki på vissa ställen, »isynnerhet i närheten
av större forsar». Såsom värdar uppgåvos »taimen forell och
harr». Iglarne sutto mest vid dessa fiskars »bröst- och
bukfenor, mindre ofta vid anal-, stjärt- och ryggfenorna». Kring
fenorna sågos stora sår, och då igeln var talrik på en fisk såg
denna »ganska mager och eländig ut». Han påpekar även,
huru hårt iglarne äro fästade vid fisken, såsom även iakttagits
av Dan Anderson (jfr ovan), under det att denne ej funnit
de angripna fiskarne så illa åtgångna som de i Patsjoki. »I
levande tillstånd är Acanthobdellan ganska vackert tecknad.
Grundfärgen är grågrön; mot densamma avteckna sig ljusare
och mörkare tvärband. Då fisken ligger stilla, är parasitens
kroppsform långsträckt. Vid starkare rörelser hos värddjuret,
eller då den plötsligt oroas, sammandrager masken hastigt sin
kropp» (Poppius).
Enligt den citerade förf. synes Acanthobdella ha en ganska
ojämn utbredning, ty han fann den ej i Enare sjö och ej heller
i ett antal uppräknade vattendrag, bl. a. Tana älv. Däremot
fick han senare höra uppgivet, att den skulle finnas i
Sodankylä socken.
Från Sverige har ej förut något fynd av Acanthobdella
blivit bekantgjort, men professor Bock har meddelat, att i
Riksmuseets evertebratavdelning denna art finnes förtecknad i
registret över igelsamlingen under »Nr. 209- 212, Kvickjock.
v. Friesen». Den har bestämts till arten av framlidne lektor
Ludv. Johansson, men närmare uppgift om tid och lokal
saknas. På grund härav kan man betrakta de ovan omtalade
fynden i Jokkmokk såsom mycket intressanta och av
vetenskapligt värde.
Den förut omnämnda mellanställning mellan iglar och
daggmaskar, som Acanthobdella intager, framträder i ett flertal
viktiga avvikelser från de typiska iglarne. Av dessa må i
korthet följande antydas. Acanthobdella har ej såsom iglarne
en sugskål framtill, i vars mitt munnen är belägen, utan blott
en antydning härtill. Däremot finns en väl utvecklad bakre
sugskål, som är bildad av fyra kroppssegment i st. f. av sju.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
