Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om fågellivet på Holmö Gadd. Av Kjell Kolthoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några ord om fågellivet på holmö gadd 2 6 I
phænicurus, en Luscinia suecica ett par Dryobates major,
en Sylvia curruca J1, en Sylvia communis <£, omkring 10 par
Hirundo urbica, ett par Capella gallinago, ett par Anas
pla-tyrhyncha, ett par Anas acuta och ett par Corvus cornix.
Ett par Nyroca marila, några par Mergus serrator och
Soma-teria mollissima höllo till i öns närhet, möjligen för att ämna
häcka där. Ett fåtal Sterna hirundo och några, tydligen
ettåriga ej häckande, Corvus corax besökte gång efter annan ön
under flykter över isbältet, där själar dagligen skötos av
såväl svenskar som finnar.
De flyttande arter, jag hoppades få iakttaga, voro Luscinia
suecica, Eremophila alpestris flava, Charadrius morinellus,
Charadrius apricarius apricarius, Phalaropus lobatus och
Anser erythropus. För sistnämnda art ansåg jag dock tiden vara
väl långt framskriden.
Blåhaken, Luscinia suecica (L.) är uteslutande nattflyttare
och den flyttar efter allt att döma i långa flykter med
lämplig vind. Dess vårflyttning går normalt ej över södra och
mellersta Sverige, även om en eller annan individ anträffas
där under våren, men en mindre höstflyttning äger årligen
rum i mitten av september. Den inträffar såväl i Uppland
som i Skåne mellan 12 och 17 september och tager två, högst
tre dygn i anspråk. Att ankomsten till Uppland och Skåne
inträffar samtidigt visar, att flyttningen går mycket fort. En
dylik snabbhet kan denna art ej prestera av egen kraft. Den
måste därför anlita lämplig vind, som, utan att fågeln i
synnerligt hög grad behöver anstränga sig, för den med sig i
flyttningsriktningen. Detta sker med säkerhet ofta på
betydande höjd och stundom med en vind, som går i skild
riktning mot den, vi iakttaga nära marken. På liknande sätt
flyttar en stor del små fågelarter, som äro för svaga att av
egen kraft företaga en lång och snabb flyttning. — Så kan
t. ex. Regulus icke av egen kraft flyga över en större slätt.
Den flyger då från träd till träd eller, som på Ölands alvar,
mellan grupper av små buskar och högt gräs. Men den
företager vår och höst flyttning över Östersjön med vindars hjälp.
17—36762. Fauna och Flora 1936. Häit. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
