Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grannfruns hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MARTA.
Har ni annars intet att överbringa?
MEFISTOFELES.
Ack jo, en önskan, som ej är ringa,
en bön av vikt för den armes väl:
låt läsa mässor, minst tre hundra, för hans själ!
För övrigt råder tomhet i min ficka.
MARTA.
Vad! Ej ett smycke ens, fast varje hantverkssven
på bottnen av sin pung plär spara åt sin flicka
en grannlåt och i tanken på sin vän
kan hungra, tigga, men ej offra den!
MEFISTOFELES.
Min fru, det gör mig tung till mods;
dock har han icke slösat bort sitt gods,
han sörjde ock de fel, som han begått,
och ännu mer sitt ödes bittra lott.
MARGARETA.
Ack, jag beklagar mänskors hårda öde,
vill bedja månget rekviem för den döde.
MEFISTOFELES.
Ni är ett snällt och älskligt barn,
väl värd att fångas strax i hymens garn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
