Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Faust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härskarornas Jehova nickar blid från sitt
kerubhögsäte, när rättskänslan knyter en pojknäve.
Röjde ej dylika gossar något av samma eld
vid boken som i leken, bleve de illa sedda i
skolan, där de hala, släta, slickade och kallblodiga
ohjälpligen skörda de högsta vitsorden för sedligt
uppförande.
Den inbillningsstarke gossen är from och upprorisk,
troende och tvivlare tillika. I kyrkobänken
under en predikan av det vanliga slaget kan han
göra sig saker hart när till kyrkobuller. Men ensam
i det fria, när solen sjunker och kvällringningen
från den närliggande stadens kyrkor fyller
luften med dallrande ljud, hör han i dem
världskretsarnes klang och knäpper händerna i
njutningsrik bön. Som äldre glömmer han ofta Gud,
men återvänder alltid till honom. När hans kärlek
till kvinnan vaknat, älskar han en och hejdlöst
och vesällt, ty han kräver samma tro av henne,
som han är mäktig att giva själv.
Har en gryning av denna känsla randat redan
hans slyngelår, är hon likväl ren som himmelens
ljus. Han bär sin utvalda i famnen, när han på
västerns himmel skyndar från purpursky till
purpursky, tills han hamnat på solens klot för
att visa henne aftonen med långnande skuggor
och domnande sorl på ena jordhalvan och
morgonen med ljusnande bergtoppar och vaknande
liv på den andra.
Den inbillningsstarke är ej pliktstark. Icke
»den kategoriska imperativen», icke det manande:
»du bör!» är drivfjädern i hans gärningar. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
