Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
ken, blottad på kunfkaper, inträder i en
annan verld. Och derföre, Viviani! vil jag
äfven i denna lvigtande ålder aldrig uphöra,
at forfka efter Sanning: ty for den, fom här
fökte hånne, blomftrar där glädjen, hvart
han kaflar fina blickar* ur hvar ftadfåftad
kunfkap, ur hvart uphåfvet tvifvel, ur hvar
uptåckt hemlighet, ur hvar forllörd
villfarel-fe. — Se! alt detta kände jag i desfa glädjens
©gnablick; men ockfå blotta minnet at jag
kände det år mig nu öfrigt; ty min
öfverhopade fjäl förlorade hvar fårlkild fållhet i
hafvet af dem alin.
Under der jag fig, och häpnade,, och
förlorade mig i Hans florhet, hvilken med
en alstnågtig Vishet fkapade alt detta, och
genom Sin evigt verklame kärlek uppehåller
det, uplyftes jag af min ledares famtal til än
högre begrep. — Dina finnens grinlor, fade
han, äro ej verldsrymdens, faflln du fer en
hår af lolar nedfkimra til dig från
otänkbara afflånd ; ännu mänga tulende lyla ,
omårlc-bare för din blick, i den oåndlige æihern;
och hvar fol, likfom hvar hånne
omkretlan-de fpher, år med kännande vålenden, med
tänkande fjålar befolkad. Dar banor voro
möjliga, där hvålfva ock verldskroppar —
dår vålenden kunde kånna fig lyckliga, dar
hvimla våfenden. Ej et fpann ges i det
o-åndligas hela omätlighet, dit den ah upfyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
