Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
hvilka man trodde fig ej böra neka hemvift
och befkydd. Romarnes krigs • och
herrlk-ningslyftnad hade Unge en fynbar öfvervigt
öfver deras kårlek til der Sköna. Häraf kom
den råhet i deras leder och lefnadsfått, fom
otmärkte dem, ända til den tidepunö, då da
började hämta en fundare imnk ur Grekernes
fkrifter, och taga deras mäfterflycken i
Vitterhet och fria konfter til fin efterfyn. En
lycklig verkan af deras bemödande vifade fig
ln3rr. Vildheten i deras lynne och grofheten i
deras feder och umgängsfärt mildrades med
Viti^erhetens tilväxt, och Rom egde, kort
före och under Augußi tid, lika anfeende
för fin belefvenhet och fina Snillen, fom för
fine Hjeltar. Men ockfå här hade
Vitterheten lika öde med Friheten. Med deras
ge-mcnfamma förfall, aftynade efter hand den
ftyrka i fjålen, den höghet i tånkefatt, den
kärlek för det fanna och fköna, fom, under
Romerfka Folkets Frihets och vålmagts tid,
utgjorde des ypperfta förtjånfl. Nu upkotn
det mörker och barbari, fom öfver Tio
Seder öfverfvåmmade alla Europas Folkflag,
och fom ej förfvann förr, än Grekers och
Romares arbeten i Vetenfkaperne,
Skaldekon-ften och Vältaligheten åter framträdde i
Iju-fet. Genom den uplysning och frnak man
derur hämtade, fkirigrades fmåningom vidfke.
. F 3
l i J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
