Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Kanske bland de Stora och förnäma
tror du dig få rätt på Sanningen. —
Nå försök, och låt dig icke skräma
utaf pr2gt och ståt och högheten.
Purpurprydd den stolte Herren sitter
ibland anor, under lagrars skygd,
prisad, ärad — vise hvem som gitter
om mer vördnad gafs åt vett och Dygd.
Stjernan på des bröst som solen blänkerj
tro dock ej: det S2nnings-solen är.
Granna skal, som ögat fägnad skänker,
monn din kärna samma stämpel bär? —
Akta dig, min vän, för högheten,
då hon skiljer sig från Sanningen.
Hos de Sköna, hös din Älskarinna
lär du nu väl söka Sanningen.
Hvilket oråd! — fåfängt skall du brinna,
evigt brinna, — evigt söka den.
Ömt du suckar, kärligt hanne sluter
til dit hjerta, hänne trohet svär,
för des fötter dina tårar gjuter,
half-förtviflad hännes nåd begär. —
Ser du ej hon sig förställer, skämtar
med din plåga, hemligt dig belerj
af din svaghet hon sin styrka hämtar,
dig sin hand men ej sit hjerta ger. —
Nej, min vän, tro ej at skönheten
gerna går i bredd med Sanningen^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
