Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ST I
den försvinner utan at man ens märker
det. Människan har påfunnit oändeligt
många slag deraf.
At älska verlden och sina nöjen, och
jcke kunna njuta dem utun andres tilhjälp,
är för en tänkande människa en ganska
o-behaglig och smärtande belägenhet. Hans
Jif förflyter i tvungna höflighets och
artighets bstygelser, hvaraf förmonerne
icke upväga de besvär de orsaka. Den
trangasre Eremitage midt i en ödemark,
en vindrufva, en källa, en skog, et fält,
hvilka tilbjuda det nödiga lifsuppehället,
böra föredragas det präktigaste palats,
hvari man lefver som en främling. Fä
förra stället är människan altid människa,
hon är fri. Men hvilken röle spelar hon
på det sednare?
Hedersställen och ärebetygelser
skaffa oss en slags förnöjelse, men de fylla
ej det tomma i själen: rikedomarne
fördärfva hjertat och alstra högmod: vinet
skadar organerne och nedflyttar ofta
människan til djurens class: vällusten
uttömmer krafterne och orsakar afsmak. Hvar
och en som njutit af dem i ymnu;het
och under et längre antal af år, skalf ej
våga neka det jag påstår. Huru mänga
olyckor skulle ban ej undvikit, om ban
kunnat taga det fasta beslut, at icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
