Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter af kroppsliga behof, och förädla sit
inre väsende i förtroliga samtal, i nyttiga
forskningar, i dygdiga tänkesätt. —
Ärelystnad, girighet och vällust, förby ti iga
til sin natur, nästan oöfvervinneliga til
sina krafter, men oftast förderfliga til
sina följder, ligga beständigt i vår väg
genom alla lifvets ombyten, och hafva
blifvit nästan så nödvändiga för vår varelse
ibland människor, som födan, bergningen
och friheten. — Huru ofta fordrar icke en
större nytta, som jag finner mig böra utöfva,
plågande upofFringar af mit lugn, af min
öfvertygelse, af äfven andra verkliga
skyldigheter. Jag skall ödmjuka mig inför
den jag föraktar, jag skall medgifva,
åtminstone tiga, när osanning och oförnuft
mig påtrugas, jag skall verkställa
befallningar, utan afseende på mina särskilda
förbindelser. Det tröstar mig icke, at jag
ser omkring mig öfveralt samma olycka.
- - - Men om då en tilgängelig fristad
finnes, där jag, säker genom andres hjälp
och kraftiga beskydd, kan med lugn anse
den fara som härjar omkring mig, huru
välsignar jag icke min lycka? — Och
denna fristad, denna hjälp, detta beskydd
finnes i Sanningen, i Vänskapen, i vårt
Samfund."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
