Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i- 26 J
skilda tider. De sryras af allmänna
tänkesättet, och ombytas tillika med det.
Allmänna tänkesättet danas i synnerhet
af en Nations moraliska omständigheter,
såsom Upfostran, Lagar och Religion. En
Lagstiftare kan ganska mycket verka på
et folks tänkesätt och seder.
Religions-stiftaren gör det ännu mer. I et land,
där fördomar inplantas vid upfostran,
skyddas och underhållas af Lagarne, och
helgas af Religions-läran, är villornas och
vantrons välde befästadt, och allmänna
tänkesättet så fjättradt i fördomarnes band,
at en total moralisk revolution inåste föregå,
om förnuftet skall kunna återvinna sin rätt.
Sederne äro at anse som Practiken af
allmänna tänkesättet. Man kunde deraf
formera en Vetenskap, med både en
Theo-retislt och en Practisk del.
Den tiden man trodde all ära bestå i
mod och tapperhet, ville hvar och en
utmärka sig genom dessa egenskaper, och i
alt sit upförande, sina maner, til och
med i sin klädebonad visa dem. Då man
trodde at ingen kunde vara Gudfruktig,
utan at fly verlden och plåga sig själf,
ville alle bli Eremiter, bo i hålor och
bruka tagel-skjortor. Då man inbillade sig,
at de otrogne b jrde omvändas med
svärdet, läto människor hoptals genom röda
Korset inviga sig til trons hämnare. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
