Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—— 36*
eller fora deraf bero. Det är under
denna fynpunkt jag betraktar Sederne.
Sådana underfökningar äro icke helt
och hållet Speculariva. Man fkulle kunna
föreftälla fig det, i anledning af de Skrifter
i Moralen, hvari man börjar med at
betrakta männilkan, fåfom en både ufel och
förderfvad varelfe, fom ej kan frambringa
något aktningsvärdt och ädelt. Denna lära
är äfven få fäll/k fom farlig. Männifkorna
äro lika Ikickliga för det goda fom för det
ondaj de kunna förbättras, emedan de
kunna ändra fig $ i annat fall, hvarföre
undervifa dem? Hvarföre ftraffa, hvarföre
belöna dem? Men för at ega rättighet at
beftrafFa, och vara i tilftånd at förbättra
tnännifkor, målfe man vara
mänfklighe-tens vän, vifa fig rättvis emot dem utan
hårdhet, och god utan fvaghet.
Männifkorna äro, fäger man, intagne
af egenkärlek, och rådfråga i alt fit
upfö-Tande fin enlkilda fördel. Läggom detta
til grund. DefTa böjelfer äro icke i fig
fjälfva fördömliga, de blifva goda eller
illaka efter de olika verkningar de
frambringa. Det förhåller fig dermed fom nied
växternes faftj man bör ej döma om den
förrän frukten vifar fig. Hvad blefve
faramanlefnaden, om man beröfvade den
A a 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
